Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Efter en långvarig och bitter strid mellan presidenten och
kongressen rörande denna och andra frågor, återupptogos i
unionen Arkansas, Alabama, Florida, Georgien, Louisiana,
Norra och Södra Carolina år 1868.
II. REPUBLIKENS INRE OCH YTTRE FRAMÅTSKRIDANDE,
1. Atlantiska telegraf kabeln; feniernas inbrott i Canada.
De under åren 18537, 1858 och 1865 gjorda försöken att
medelst i Atlantiska hafvet nedlagda kablar åstakomma tele-
grafförbindelse mellan Förenta Staterna och England hade
misslyckats. Genom Cyrus W. Fields i New York outtrött-
liga bemödande nedlades en ny kabel, hvilken den 29 Juni
1866 bringade lyckönskningstelegram mellan Europa och
Amerika och sedermera varit till oberäkneligt gagn för båda
verldsdelarne. Kabelns ena ändpunkt är Valentia i Irland och
den andra Harts Content, Newfoundland. Afståndet mellan
dessa punkter är 1,866 engelska mil. (Med de mindre kab-
larne är telegrafen 2,600 mil lång). Till den stora kabeln an-
vändes 25,000 eng. mil koppartråd, 35,000 mil ståltråd och
en ofantlig mängd hampa (420,000 miles of strands).
Nationalregeringens bestämda uppträdande vid feniernas
inbrott i Canada bidrog i icke ringa mån till "förstärkande
af vänskapen mellan de båda stormakterna England och För-
enta Staterna”, ehuru Alabama-frågan var "fortfarande ett
moln, som kunde när som helst urladda sig”. Sedan många
år tillbaka fans bland irländarne ett hemligt sällskap, kalladt
the Femian Brotherhood, hvars mål var attöfverändakasta det
engelska väldet i Irland. I Maj samlade sig ett stort antal
här i landet bosatte fenier vid norra gränsen i afsigt att in-
bryta 1 Canada. Den 1 Juni satte en större vid Buffalo sam-
lad styrka sitt beslut i verkställighet, men tillbakadrefs af
Canadas trupper. Samma öde drabbade en annan kår, som
försökte från St. Albans, Vermont, infalla i den engelska be-
sittningen. Förenta Staternas president utfärdade nu en pro-
’ klamation mot dylika företag och gen. Meade, som var befäl-
hafvare för de vid gränsen förlagda unionstrupperna, hindrade
de irländska skarorna ifrån att börja krig på eget bevåg.
2. Gränsutvidgning; ny stats upptagande i unionen.
Den nord-vestligaste delen af Norra Amerika, fordom kallad
SE ner ed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
