Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
icke egde rätt att upphäfva det utslag, som afgjort frågan om
presidentvalet och att hvarje försök, som afsåg upphäfvande
af detsamma, var revolutionärt och ogillades såsom sådant af
representanthuset. Detta beslut antogs med 215 ja mot
21 nej. z
3. Demokratisk lagstiftning. Under kongressen 1878–-
13879 gjorde demokraterna ett allvarligt försök att svälta "ihjäl,
nationalregeringen”. För att bereda sitt parti tillfälle att
vinna en lätt seger vid presidentvalet 1880 fogade de demo-:
kratiske lagstiftarne till bevillnings-lagförslagen vissa tillägg
("riders”), i hvilka stadgades, att inga Förenta Staternas civila
tjenstemän eller trupper skulle ega rätt att vid valen inom de
olika staterna tjenstgöra såsom ordningens väktare, att vissa
vigtiga delar af vallagarne skulle upphäfvas tillika med för-
ordningen rörande jurymäns pröfningsed. Då den republi-
kanska senaten icke kunde gilla dessa tillägg, uppehöllo demo-
kraterna frågan till dess kongressen ajurnerade, utan att förut
hafva beviljat de af regeringen äskade nödiga anslagen. Presi-
denten såg sig’ nu nödgad att sammankalla en urtima kon-
gress om våren 1879 Äfven senaten var nu demokratisk
och de ofvannämda bevillningsförslagen med deras tillägg
antogos både i senaten och representanthuset, men belades
med presidentens veto. Denna strid mellan de demokratiska
lagstiftarne och den republikanske presidenten fortsattes seder-
mera under den 46 kongressen 1879—1880. Ingendera stats-
makten vek från sin en gång intagna ställning. Om ’"förson-
lighet” kunde nu icke ens blifva tal lika litet som om eftergifter
å någondera sidan.
II. FÖRENTA STATERNAS INRE UTVECKLING. 1. Civil-
tjenstereformen. Hayes framhöll vid fera tillfällen i början
af sin styrelse nödvändigheten af en grundlig civil-tjenstere-
form och bemödade sig med allvar att åstadkomma en sådan,
men rönte dervid litet understöd af de politiske "ledarne”.
Sjelf en samvetsgrann och rättrådig man omgaf han sig med
liksinnade tjenare och, ehuru han icke förmådde afskaffa alla
de i ’"fcivil-tjensten” ” inrotade missbruken, utöfvade han dock
genom sitt föredöme och redliga reform-nit ett välgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
