- Project Runeberg -  En bikt /
12

(1909) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

sidiir t hela kvällen, ända tills de båda bli fulla.
Då °börjar Migun tala om oanständiga historier
om präster, godsägare och kungar, och klockaren
och jag skratta, och Savelko drar outtröttligt den
ena historien efter den andra och gör det så
löjligt, att vi ibland äro färdiga att kikna af skratt.

Men ännu bättre sjöng han om söndagarne på
krogen, — då ställde han sig upp, plirande med
ögonen så starkt, att han fick fullt med små
rynkor vid tinningarna, och sjöug och sjöng. Det
var, som om sången stigit upp i hans bröst ur
själfva jorden, och som om jorden sufflerade honom
orden och gaf styrka åt hans röst. Bönderna
stodo och sutto rundt omkring, somliga med
ned-lutadt hufvud, tuggande på ett halmstrå, andra
stirrade Savelko in i munnen och fingo en allt
gladare uppsyn, och kvinnorna gräto till och med,
när de hörde honom.

När han tystnade, både de honom oupphörligt
sjunga mera och trakterade honom med brännvin.

Om Migun gick den historien, att han en gång
stulit något i byn och blifvit gripen af bönderna,
som sade åt honom:

»Så ja, nu kan du hälsa hem! Nu ska’ vi
hänga dig, för vi kan inte stå ut med dig längre!»

Men då svarade han:

»Låt bli det, bönder, det skulle vara värst för
er själfva! Det stulna har ni ju tagit ifrån mig
igen och ha alltså ingenting förlorat, och
ägodelar kan man alltid skatta sig nya igen, men en
sådan karl som jag, hvar ska’ ni få tag i den?
Hvem skall roa er, när inte jag finns till?»

»Prat!» sade de och förde ut honom i skogen
tör att hängas, men han sjöng hela vägen. I
början gingo de fort, men småningom saktade de
stegen, och fiär de kommo fram till skogen, gjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enbikt/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free