Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;78
Då röt han:
»Är det jag, som är din läromästare eller du
min?»
Han hade en stor mun med starka tänder och
ett par långa armar, som han hotande svängde.
»Nå, fan må taga dig!» tänkte jag.
Jag torkade af fötterna med en våt trasa, klef
upp i tråget och började stampa, under det min
läromästare for rundt i bagarstugan och skrek:
»Jag skall väl taga sturskheten ur dig, din
fördömde hund, jag skall lära dig den sanna
ödmjukheten !»
När jag knådat degen i det ena tråget, så var
den i det andra färdig och skulle arbetas med
händerna. Jag var ung och stark, men inte van
vid arbetet, och mjölet kröp in i näsan, munnen,
ögonen och öronen på mig. Jag kunde ingenting
se, och svetten dröp af mig ända ner i tråget.
»Finns här inte en trasa att torka sig med?»
frågade jag,
Micha blef ond.
»Skall det kanske vara sammetshanddukar åt
herrn? I tvåhundratrettitvå år har klostret stått
här och bara väntat på, att du skulle komma
med dina nya ordningar!
Jag kunde inte låta bli att skratta.
»Det är inte för min egen skull», sade jag.
»Men folk skall ju äta brödet.»
Han kom rätt emot sig, borstande sig som en
igelkott och darrande i hela kroppen och bölade:
»Torka dig på säcken, om du är så granntyckt
af dig! Men din fräckhet skall jag minsann
anmäla för fader abboten.»
Mannen förvånade mig till den grad, att jag
inte en gång kunde bli ond. Han arbetade som
en hel karl, lyfte en fempundssäck så lätt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
