Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
»Jag skär upp böcker med den och lägger den
om nätterna under hufvudkudden. Jag har rykte
om mig att vara rik, och folket häromkring äro
fattiga, och min cell ligger litet afsides.»
Från dolken och Antonis händer utströmmade
en stark, kryddaktig doft, som gjorde mig yr i
hufvudet, som om jag vore rusig.
»Låt oss språka vidare», fortsatte Antoni med
sin mörka och mjuka basröst. »Vet du af, att
jag brukar taga emot fruntimmersbesök?»
»Jag har hört sägas det.»
»Det är inte sant, att hon är min syster. Hon
är min älskarinna.»
»Hvarför säger ni mig allt detta?» frågade jag.
»För att du skall häpna med ens och låta bli
att förvåna dig jämt och ständigt! Tycker du
om världsliga böcker?»
»Jag har inte läst några.»
Han tog ur skåpet en liten bok i rödt
skinnband, räckte mig den och befallde:
»Gå och ställ i ordning samovaren och läs
den här!»
Jag öppnade boken och varseblef på första sidan
en tafla, — en kvinna, som var naken till öfver
knäna och en herre, som också höll på att kläda
af sig i hennes närvaro.
»Det där vill jag inte läsa», sade jag.
Då tog han ett steg emot mig och sade strängt:
»Men om din andlige läromästare befaller dig
det? Du vet, hvarför det är nödvändigt? ... Gå!»
I flygelbyggningen, där han inhyst mig, satte jag
mig på min säng, alldeles förstelnad af sorg och
fasa. Jag kände mig, som om jag blifvit
förgiftad, svag och darrande i hela kroppen. Jag
visste inte, hvad jag skulle tänka, jag kunde inte
begripa, hvarifrån den onödiga tanken kommit,
att han skulle vara min far. Jag påminde mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
