Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
sig alltid om ett och detsamma, — pengarnes
makt, arbetarnes förtryck, arbetsgifvarnes
snikenhet, nödvändigheten att göra slut på människans
splittring i klasser. Men jag var hvarken arbetare
eller arbetsgifvare, hade inga pengar och sträfvade
mte heller efter några, och dessa samtal berörde
mig därför inte djupare. Jag tyckte, att
människorna tillmätte kapitalet allt för stor makt och
därigenom förnedrade sig. Jag började disputera
med Michajlo och påstå, att människan först måste
finna sin andliga hembygd, då skulle hon- också
se sin rätta plats på jorden och finna sin frihet.
Jag talade, mångordigt och ifrigt, arbetarne hörde
på mig uppmärksamt och välvilligt som rättvise
domare, och de äldre af dem instämde till och
med med mig.
Men när jag slutat, börjar Michajlo tala med
sitt lugna småleende och tillintetgör mina ord.
»Du har rätt, Matvej, när du säger, att
människan lefver i dunkel ovisshet och inte vet, om
Gud, hennes ande, är vän eller fiende till henne,
men du har inte rätt, när du påstår, att vi
som fångar, fjättrade af det dagliga arbetets tunga
bojor, kunna frigöra oss ur vinningslystnadens
slafveri, utan att förstöra det materiella fängelset.
Först och främst måste vi taga reda på den allra
närmaste fiendens styrka, studera hans knep. För
detta är det oss nödvändigt att finna hvarandra,
att hos hvar och en upptäcka det med alla
gemensamma, och detta gemensamma är vår
oöfver-vinnerliga, ja, jag vill säga, undergörande kraft.
Slafvar ha aldrig haft någon Gud, de ha tillbedt
den mänskliga lagen, som utifrån ingifvits dem,
och aldrig i evighet skall heller Gud kunna
finnas bland slafvar, ty han uppstår ur flamman af
det ljufliga medvetandet om hvar och ens andliga
frändskap med alla. Det är inte af grus och spill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
