Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min badare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockan 9 var jag nere vid Gamla Brogatan.
Där stod min vän och såg dyster ut.
— Den förbannade badaren! sade han. Jag
hade sagt till min jungfru att övertyga badaren, att
jag var bortrest, men han klev in med tillhjälp
av tamburnyckeln. Jag hade behövt sova i dag,
tillade han, men kanske bäst som sker —.
Vi passerade utan fara och under tystnad
Rydberg, Operakällaren, Du Nord och Metropol
eller Jones Grill, som det då hette. Men ormen
lurade på oss i form av Hasselbacken.
Jag vet inte, vilken djävul som ingav mig att
föreslå, att vi borde äta frukost där. Emellertid
gjorde vi det — en helt enkel dito utan
agremanger. Kaffe drucko vi på Bellmansro. Plötsligt
uppenbarade sig två bekanta, en skald och en
målare. De föreslogo, att vi skulle tillbringa dagen
i naturens sköte. De behövde befruktas med idéer.
Jag vet inte om Stockholms omgivningar nu för
tiden kunna inspirera annat än möjligen till
Bellmansimitation, men jag lovade fylla deras hjärnor
med nya synpunkter. Vi åto middag på
Djurgårdsbrunn.
Det som hände sedan kommer jag knappt
ihåg. Vi kommo på Novilla och beundrade
negerkomik och en högt uppdriven kvinnlig sångkonst,
trikåer och akrobatik. Vi hunno till Operakällaren
just 1 minut före 12. Där sutto skalder och målare
och skådespelare och andra förtappade varelser,
och vi slutade i en ateljé högt uppe under ett tak
vid någon gata.
Jag gick hem, väckte pigeschen och förbjöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
