Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min badare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Tänker inte herrn gå och lägga sig?
— Jo, just nu, och jag tänker sova alldeles
förbaskat också! Adjö, och tack för er energi,
men den blir mig för svår.
— Jag väntar gärna, tills herrn har klätt av sig.
— Det behövs inte. Jag vill inte bada.
Herr Grenström log.
— Ja, god natt, herr Grenström! Jag tryckte
hans hand, gick in i mitt sovrum och började kläda
av mig. Just då jag full av förhoppningar om
en härlig vila klev i sängen, uppenbarade sig
Grenström med sin hink och lakanet.
Jag utstötte en förfärlig hädelse.
— Se så, se så, sade Grenström lugnt, då jag
blixtrande med ögonen stod upprätt framför honom
på golvet. Det är underbart, vad vatten avkyler
alla möjliga känslor, och snart stod jag som ett
lamm och lät mig behandlas.
Men saken måste ta ett slut. Jag bad
bevekande att få tillbaka min tamburnyckel.
Grenström nekade, ty han hade ju carte blanche på
allt. Mitt liv förflöt med ostron, champagne,
whisky och punsch under fortfarande en vecka, och
jag använde alla sätt min yrvakna hjärna kunde
uppfinna om morgnarna för att undgå min
plågoande. Han övertalade pigan trots alla mina förbud,
han smög sig in, han var plikttroheten själv.
Jag gick till värden och beställde ett annat
lås till tamburen.
Den minnesvärda morgonen efter dess
insättning hade jag nyss kommit hem, då Grenström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
