Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tandvärk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fädernebygdens ära måste bevaras. Jag har
sett människor plomberas med guld och cement,
och få plomberna plötsligt fastsittande i vanliga
eländiga franska brön.
Jag var alltså hatfull och misstänksam mot
dentisterna och gav mig fan på, att ingen dylik,
universitetsbildning saknande herre skulle få
förtjäna ett öre på min fattiga existens.
Med vanligt spartanskt dödsförakt åt jag min
middag till slut och sökte efter densamma i
hemlighet peta bort den surkålsbit, som generade mig.
Det sprängde i hela huvudet och jag nådde ej
sjukdomsroten med den stålpenna jag begagnade.
Min hustru frågade, vad jag höll på med.
Jag har märkt, att då en man blir sjuk, blir han i
besittning av en förkrossande logik. Jag ville ej
svara ohövligt, varför jag sade, att jag petade
mig i tänderna, vilket ju var orsaken till hennes
fråga.
— Ja, men det måtte vara något särskilt!
För att undvika vidare utläggning svarade jag
resolut:
— Jag har tandvärk.
Men jag undgick icke vidare utläggning.
— Får jag inte lägga en sudd vademekum, jod,
opium, salicylsyra, stryknin dit eller ska jag
telefonera efter doktorn?
Jag är trettiotre år och ingen läkare hade
någonsin rört vid mina mönstergilla tänder. Jag
svarade, att om jag behövde någon läkare, skulle
jag skicka efter honom själv.
Min hustru insåg, att jag var mannen att klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
