Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mor Märta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna hennes blick möttes af ynglingens, och en sådan
underbar kraft låg i den samma, att mörkret försvann för ett
ögonblick från hans anletsdrag. Egentligen var det nu först,
som han rätt skådade detta vackra, talande ansikte, hvilket
nu, smekt af den ljumma vårvinden och omgifvet af den
mjuka, hermelinsfodrade flöjelshufvan, påminte om lifvets
ljufvaste och skönaste sida. Där ute på sjön vid Jätturvallen
och i salen på Borganäs hade andra saker upptagit svennens
sinne. Här under vägen från borgen, medan hans tankar
voro mer än vanligt ryckta ifrån det allmänna onda till hans
enskilda, här var han mera tillgänglig för åsynen af den sköna
flickan. Hon liknade en underskön blomma midt i vintern;
det förekom honom, som om nattens mörker brustit omkring
honom och en liten fläck af himlen blickat emot honom ur
hennes öga.
»Du dröjde länge, fader», sade hon och såg så innerligt
godt på den gamle mannen, »jag var i beråd att rida till
baka till borgen!»
»Huru, mitt barn!»
»Se så, inga förebråelser nu. Ser du, fader, jag har
någonting på hjärtat, som jag ville bedja fogden om, och jag får
ingen ro, förrän det är gjordt ...»
»Nå väl, kära barn, din begäran fordrar väl ej så långa
omvägar; känner jag dig rätt, så brukar du gå rakt på
saken ...»
»I alla vanliga fall är det, som du säger, men nu ...»
»Nu? — Du gör mig nyfiken, flicka; hvad har nu
inträffat, går ej din häst som ett lamm?»
»Ack jo, min Mjölkhvit är den bäste bland gångare ...
Nej, nej, om slikt är det nu icke frågan.»
Och hon lutade tankfull sitt hufvud ned mot Mjölkhvits
högburna hals.
»Se, där kommer nu den, du önskar tala vid — jag hoppas,
att din bön skall lätt och snart beviljas.»
Fogden Jösse Eriksson kom i sporrstreck ridande mot de
samtalande. Han hade ridit ett stycke förut. Det låg en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
