Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman / 155 (1893) Author: Carl Georg Starbäck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vägde sin hustrus hand i sin, men den andra for gång
efter annan utför hans skägg.

Ill. J. N.[=Jenny Nyström] »Jag tänkte det», svarade Engelbrekt och fattade sin hustrus hand. (Sid. 154.)

»Du har då intet att säga mig, Engelbrekt», sporde hustrun.

»Ack, hustru, hustru», utbröt Engelbrekt åter, liksom
vaknande ur den tankevärld, där han hölls fången, »denna
dag har så upptagit mig, att jag knappt fått tala ett ord
med dig, och likväl vet ingen, när vi härnäst få säga ett
ord till hvarandra ... Så, så, gråt icke ... Jag kommer nog
helbrägda tillbaka, början lofvar godt, vi skola förtrösta på
Gud ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>