Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samband mellan kyrkan och gillena i allmänhet. Båda voro
fridens hem och värn, kyrkan på en mera upphöjd plats,
gillestugan mera ställd liksom midt i människovimlet. Kyrkan
var det stora hälleberget med korset planteradt därpå,
gillestugan liksom den yttersta förgården till fridens helgedom,
en flyttbar skärm mot våld och brott, ett utanverk, men
helgadt genom något helgons namn.
Men gillena afsågo ej blott det skydd och den hjälp,
som behöfdes mot yttre våld och störande ingrepp i
handtverkaren eller köpmannens näring och värf, utan äfven den,
som kräfdes mot sjukdom och fattigdom, och detta senare
var sannolikt deras äldre och ursprungliga syfte. De voro
för sin tid af stor betydelse. De arbetade kristendomen i
händerna, utbredande frid och försonlighet öfver de vilda,
brusande lidelserna, förmildrande sederna och lyftande sinnena
uppåt, ständigt framhållande ett högre såsom människans
yttersta mål.
Det gille, som fanns här vid Kopparberget, var helgadt
till Sankt Örjan eller Göran. Det styrdes, liksom gillena i
allmänhet, af en ålderman och stolbröder, hvilka voro 12 till
antalet, och hade sina egna stadgar eller sitt så kallade skrå.
Af detta S:t Örjans gilles stadgar finnes ännu en del i
behåll, och de visa bäst af allt tonen och skaplynnet inom gillet.
Gillesbröderna skulle sämjas med hvarandra och alltid först
söka förlikas inför åldermannen, innan de gingo till domstol.
»Om åldermannen och de 12, som gillet förestå, ej kunde på
gillesstämman med rätt och vänskap förlika de tvistande, då
fingo de vända sig annorstädes, men likvisst först sedan de
därtill erhållit åldermannens lof. Den, som utan
åldermannens lof stämde sin gillesbroder till häradsting eller inför
konung och riksens råd, han gjorde sig skyldig till dryga
böter och kunde i vissa fall uteslutas ur gillet utan hopp att
komma där in igen. Likaså den, som, efter att hafva varit
två gånger kallad till rätta inför åldermannen, icke ville
godtgöra sin gillesbroder. En sådan skulle stämmas inför konungs
dom, och — heter det — »gånge af gillet och hete aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
