- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
323

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

här! Om I tillåten mig, så vill jag följa eder här mellan
träden.»

Agnes ilade lätt som en älfva bort utefter den smala
stigen mellan träden, och Herman följde henne. Men fogden
skyndade också efter. Han fattade Herman i armen.

»Det ser ut», sade han, »som om min ankomst skulle
skrämma eder ... Jag tror mig likväl komma i de bästa
ärenden. Jag såg mannen öfverfalla stolts jungfrun, och jag
ilade till hennes hjälp. En annan var dock lyckligare än
jag ...»

»Är det grefvens af Ewersten dotter, som I söken, fogde»,
afbröt honom Herman, »så lär hennes faders hus vara bästa
stället att finna henne; är det åter mig, I söken, så hafven
I illa valt eder tid ...»

»Och likväl», återtog fogden, »var det just dig, Herman,
som mitt besök gällde.»

Den ton, med hvilken han talade, var så undfallande
och nästan smekande, att Herman såg förundrad på honom,
utan att rätt kunna fatta, huru denna ton och dessa höfviska
later kunde stämma öfverens med den Johan Wale, som han
senast träffade på Borganäs, och som han där utmanade till
envig.

Att döma af tonen, var det en bönfallande, som behöfde
hjälp.

»Edert ärende gäller mig, sägen I, fogde?» sporde
Herman, under det att förvåning och ovilja stredo om väldet i
hans blick.

Det gäller eder, och det gläder mig att se eder hafva
återvunnit edra krafter, ty hvad jag har att säga skall pröfva
dem ...»

»Kort och godt, fogde ... hvad hafven I att säga mig?»

»Viktiga saker», genmälde fogden, »men I ären vred
på mig, och det smärtar mig ... dock därom få vi sedan
tala. Jag har säkra underrättelser från Köpenhamn och
Engelbrekt.»

Hermans öga blixtrade till vid dessa ord och hvilade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free