Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Kungabrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag skulle rida här fram, erbjöd jag mig att framlämna
konungens bref till eder.»
Biskopen vinkade med handen, och mannen lämnade
rummet. Därpå öppnade biskopen konungens bref och läste det.
En mörk sky öfverfor hans anlete därunder, och han lade
med häftighet brefvet ifrån sig på bordet. Detta innehöll
en kallelse för biskopen att infinna sig i Köpenhamn till
öfverläggning hos konungen »för märkliga sakers skull».
»Märkliga sakers skull», upprepade biskopen för sig själf,
medan han gick fram och åter på golfvet, »jag fruktar, konung
Erik, att dessa saker blifva märkliga på ett annat sätt, än
önskligt vore för dig. Rör frågan den lagligt valde och af
hans helighet påfven konfirmerade ärkebiskopen, så lär du
föga vinna af Svea rikes biskopar, annat än hvad som redan
af Uppsala domkapitel blifvit gifvet.»
Emellertid hade himlen blifvit öfverdragen af moln. Stora
regndroppar började falla på fönsterrutorna, och en och annan
blixt genomkorsade rymden.
Biskopen gick länge fram och åter i sitt rum och
stannade understundom framför fönstrets små, blyinfattade rutor,
för att beundra det majestätiska naturskådespelet utanför.
Så förflöt ungefär en timme, och ovädret hade till det
mesta gått öfver, då åter småsvennen syntes på dörrtröskeln.
Det var dock så skumt i rummet, att biskopen knappast
skulle hafva sett honom, om han icke tilltalat honom.
»Fader», sade han med ett uttryck i rösten, som förrådde
en återhållen glädje, »fader, mannen, om hvilken du så mycket
talat med Laurentius, är här ...»
»Hvilken säger du är här ...?»
»Engelbrekt Engelbrektsson ... jag har visat honom till
slottshärberget. Han behöfde sköta om sig, eftersom han ridit
under det häftigaste ovädret.»
»Låt den ädle mannen komma, sven, låt honom komma,
och se väl till, att allt, som kan göras för hans
bekvämlighet, blir gjordt!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
