Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Objudna gäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämste. Jämte honom befunno sig där hans trenne söner Karl,
Johan och Nils samt dessutom Ture Turesson (Bjelke) och
Nils Stensson (Natt och Dag). Af fruntimmer följde endast
herr Karls fru, Ebba Krummedik, och herr Nils Stenssons
fru, Margareta Knutsdotter (Bonde), med sina män. Med den
sistnämnda var också en ung skön flicka, Katarina Karlsdotter
(Gumsehufvud).
Men var den gamle herr Krister Nilsson ståtlig och
vördnadsbjudande genom sina hvita hår, så var riddar Karl
Knutsson utom all fråga den, hvilken först af alla drog
uppmärksamheten till sig. Hela hans yttre människa var något
ovanligt i alla afseenden. Hans långa välväxta figur, hans
högburna hufvud, hans strålande blick, de sköna anletsdragen
och därjämte detta förbindliga och tilltalande i hans väsen,
som vann hjärtan utan att tvinga dem till sig — ensamt
detta var tillräckligt att göra honom framstående och bemärkt.
Men därtill kom äfven en för den tiden ovanlig grad af
vetande, samladt dels genom studier, dels genom vidsträckta
resor; och när han talade, låg det något så tillockande i hans
fulltoniga, välklingande stämma, att åhörarnas öron liksom
smektes att lyssna till hans ord.
Han förde med höfviska later fru Birgitta fram till de
båda andra fruarna, hvarpå han slöt sig till de öfriga herrarna,
hvilka bildade en krets omkring Krister Nilsson och fogden.
Denne uppbjöd all sin förmåga att vara behaglig för sina
höga gäster och lyckades öfver förväntan väl. Gamle herr
Krister log med sitt vänligaste leende emot honom, och de
yngre herrarna gåfvo ljudeligen sitt bifall till känna åt
fogdens berättelser, hvilka naturligtvis alla rörde sig om
bönderna och hans sätt att behandla dem.
Endast den äldsta af herr Kristers söner, herr Karl,
deltog icke i skämtet. Öfver hans ädla ansikte hvilade till och
med en skugga af ovilja. Dock var det blott en skugga, han
förblef tyst och gjorde intet för att inverka på samtalet och
gifva det en annan riktning.
Så småningom ledde den sluga fogden talet in på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
