Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rasslet af kedjor liksom nedifrån jorden. Erik ryste till, när
detta ljud träffade hans öra, och som en ande gled han
utefter muren, uppåt slottsbyggnaderna. Han var lätt
beväpnad, ett kort svärd var instucket inom lädergördeln, och på
axeln bar han en lång järnstång, försedd med hakar i ömse
ändar.
Han hade just hunnit till tornet och ämnade just skrida
öfver den öppna gården framemot borgstugan, där antagligen
största delen af svennerna låg försänkt i djup sömn, då
plötsligen en häftig trumpetstöt hördes utanför borgporten, och
efter någon stund besvarades af en annan från porttornet.
Erik drog sig tillbaka innerst in i hörnet mellan ett par
stora öltunnor och tornväggen, och en dödlig blekhet betäckte
hans kind. Det var icke fruktan, det var en djup förtviflan.
Han tänkte icke ett ögonblick på att ge sitt företag förloradt,
blott därpå, huru han med sin död skulle kunna hämnas sin
käre Herman.
Från borgstugan rörde sig emellertid ingen, men utför
vindeltrappan kom en sven nedspringande; det var långe
Magnus, och kort därefter red en ryttare in på gården.
Ryttaren steg af sin häst och följde Magnus uppför vindeltrappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
