Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad som där timat. En allmän förvåning utbredde sig öfver
männens skäggiga anleten, när de hörde den djärfhet och
raskhet, hvarmed drängarna gått till väga, men när de sedan
hörde, huru fogdens svenner brutit sig ut ur borgstugan och
stormat emot tornet, då reste de sig upp och ryckte i sina
svärd.
Alla voro af den tanke, att man genast borde sitta upp
och draga i sporrstreck mot Borganäs.
Äfven Engelbrekt hade rest sig upp, och man kunde se,
huru djupt han träffats af svennens berättelse. Men han
yttrade intet, förrän det allmänna sorlet hade tystnat,
hvarunder han äfven fått tid att göra sig till herre öfver stormen
i sitt hjärta.
»Två ting», sade han därpå, »skola vi här tänka på:
svennernas räddning är det ena: slottet i våra händer är det
andra, men af dessa ting är det senare viktigare än det förra.
Nu kan det inträffa, att de våra lyckas hålla sig i tornet,
tills bondehären är samlad, och då äro de räddade, och fästet
är vårt. Kunna de det icke, så må Herren Gud vara dem
nådig, men vi, som nu äro samlade här, kunna knappast taga
Borganäs med storm. Därför synes det mig, som om vi, för
att vinna både det ena och det andra, icke kunna gripa till
annan hjälp, än den som ligger i en klok dagtingan. Den
ibland oss, som har snabbaste hästen, må därför draga åstad
och komma till tals med fogdeknektarne på Borganäs.»
Alla täflade om att få sitta upp och rida till borgen.
Engelbrekt valde en af de yngste, och man hörde snart, huru
han red bort ut åt vägen.
»Men äfven vi», sade därefter Engelbrekt, »skole i detta
nu sitta upp och draga ut, på det att icke någon brist må
finnas hos mig eller eder, ifall något kan genom dagtingan
vinnas.»
Alla sutto snart till häst, och efter en knapp timmes
förlopp stannade de i närheten af Borganäs, men bakom
skogen, så att de icke kunde ses från borgen. Pater Johannes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
