- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
192

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Aldrig kan herr Bernhard stolts Elisif få
På denna här världens ö;
Det löfte, hon gjort, går hon aldrig ifrå,
I klostret måste hon dö.»

»Hon är ock födder i världen fram,
Af ädlaste stämma och rot;
Om hon herr Bernhard skulle taga till man,
Det vore vår ordning emot!»
        Herre Krist råder för oss allom!


Den höga skepnaden vid skogsbrynet stod lutad emot
sitt svärd och öfverlämnade sig helt och hållet åt den värld,
dit sången och visans ord med underbar makt drogo hans håg.

Äfven munken stod länge stilla och kunde icke taga
sina ögon från mannen vid skogen. Det tycktes för honom
ligga något fängslande i denna tysta orörliga bild af sorg,
medan vers efter vers sjöngs af stolts Elisifs visa. Först
när sångens sista toner började liksom förtunnas och smälta
tillsammans med strömmens brus, löstes munken ur den
förtrollning, hvari han hållits. Han började åter sin vandring,
som förde honom allt närmare strömmen, så att han snart
kunde se sångaren, hvilken satt på en sten vid stranden i
det klaraste månskenet.

Det var Erik. Äfven han tycktes drömma bland
blommorna, där han satt med yxan mot axeln, så som han kommit
från timmerfällningen i skogen.

*



De följande dagarna gingo under ansträngdt arbete, och
fram emot den 15 augusti började barfridet resa sig högt
emot skyn med sina bröstvärn och skottgluggar. Herman
och Erik Puke voro outtröttliga vid arbetet och i
vaksamhet framför borgen. Engelbrekt blef allt allvarsammare ju
närmare man nalkades den 16 augusti, antingen det nu var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free