Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman / 206 (1893) Author: Carl Georg Starbäck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ditt hjärta och nedkallar öfver dig Guds moders och alla
helgons välsignelse! Stå upp, min dotter», tillade hon
därefter och fattade den knäfallnas hand, »stå upp, min dotter
och var tröst. I hafven varit mycket hemsökt i denna världen
... Guds moder och den heliga Birgitta hafva redan här
börjat sitt arbete att tvätta eder ren från denna världens
ondska: eder vandring vill blifva kort genom skärselden.»

Med dessa ord lyfte hon upp den knäfallna och tryckte
en kyss på hennes panna, hvarefter hon åter lindade sin arm
kring hennes lif och förde henne sakta ut ur kyrkan.

Men vid foten af en pelare låg munken utsträckt, som
om han fallit omkull, när han velat skynda fram från
skuggan, där han befunnit sig. Hans högra hand var hårdt tryckt
mot hjärtat och den vänstra var utsträckt, som om han i
fallet velat fatta någon.

Klostrets klocka tillkännagaf, att midnatten var inne,
och därunder inträdde genom en af kyrkans dörrar en liten
skara munkar med tända vaxljus för att hålla mässa vid
någon af de aflidnas grafvar.

Ill. J. N.[=Jenny Nyström]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>