- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
313

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

armar, att blanda mig i världsliga ting, men då jag med min
rika erfarenhet kan vara redlige män till någon nytta, så
tvekar jag icke att bjuda min tjänst och skall sedan
fördubbla min ordens stränga straffbestämmelser för att rena
mitt samvete.»

Herman flög till vid munkens ord, som om han fått ett
hugg i sidan. Han reste sig upp och lutade sig fram bakom
pelaren för att bättre kunna taga den talande i skärskådande,
och när han sedan åter satte sig, var det, som om hela hans
kropp darrat. De närmaste af de förklädde herrarne sågo,
hvilken häftig rörelse som munkens uppträdande åstadkom,
men de funno den sannolikt helt naturlig, ehuru de misstogo
sig om arten och ömkade sig öfver sin förmente broders
alltför stora nervretlighet.

»Jag tviflar intet», fortsatte munken, »att icke de vördige
fäder biskoparne och de öfrige höge herrarne skola hafva
mycket inflytande så väl på allas vår nådige herre konungen,
som på i öfrigt de ärenden, hvilka på det stundande mötet
skola afgöras, men för alla händelser synes det mig vara af
vikt att antaga ... blott antaga, att det ifrågavarande kan
misslyckas, och att öfverväga hvad som då torde vara att
göra. Engelbrekt har många och mäktiga vänner äfven bland
rikets ypperste män ... Enligt min tanke skall aldrig riket
befrias från denne man, utan att han sitter djupt under
tornet Kärnan här på Stockholms slott, eller ock — som kanske
mycket bättre vore — ligger i svartan mull. Eller hafven
I förgätit, ädle herrar, att hvad beslut I än fatten, och hvad
än konungen så må säga och göra, så behöfves det blott en
vink af denne mans hand, och allt är, som om det icke
vore ... Nej, ädle herrar och män af frälset, sitten upp och
försäkren eder om Engelbrekts person ... gören en djärf
gärning, och I ären herrar, I! Sådant har skett mer än en gång,
både i detta rike och annorstädes!»

Det blef alldeles tyst i rummet; icke en hand rördes,
icke ett andetag hördes. Alla sutto stumma och sågo
framför sig eller på den djärfve munken. Måhända hade denne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free