Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman / 315 (1893) Author: Carl Georg Starbäck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han skyndade dit och föll på knä samt bad en brinnande
bön för Engelbrekt och för Sveriges rike. När klockljuden
förklingade i rymden, reste han sig upp. Nu var han
lugnare till sinnes, och han beslöt att lämna det lilla huset och
klostret.

Ill. J. N.[=Jenny Nyström] Till sist nedsteg äfven munken, hvarpå nunnan tillslöt öppningen. (Sid. 314.)

Då hörde han ett matt och liksom förkväfdt ljud af
fotsteg, som närmade sig, och när han såg sig om, började
golfstenarna, hvilka bildade luckan på golfvet, att lyfta sig. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>