Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansikte, som väl aldrig hyst ett drag af skräck, utom då
han trodde sig se en uppenbarelse ur andevärlden vid den
stora stenen mellan fogdegården och Engelbrekts gård på
Kopparberget, var nu blekt, som om lifvet varit redo att
draga sin kos, och de nyss så fräcka ögonen tycktes vilja
tränga ut ur sina hålor.
»Men säg mig, innan du träder inför den straffande Guds
dombord, säg mig, hvad var din mening med min dotter, efter
som du icke ville äkta henne ...»
»Jag var utsänd af ärkebiskop Johannes Gerkesson»,
stönade svennen.
»Ärkebiskop Johannes», stammade Belgsting, gripen
liksom af dödsångest, äfven han.
»Ärkebiskopen», återtog svennen, hos hvilken Belgstings
sinnesrörelse tände ett svagt hopp om räddning, »hade sett
henne, då han en gång var på besök hos biskop Nafno i
Västerås och upptändes af begär att äga henne. Jag skulle
äkta henne endast för skens skull ...»
Svennens ord, afpressade i dödsångesten, utöfvade på
Belgsting ett märkvärdigt inflytande. Handen, som höll
daggerten, sänktes, han reste sig upp och tryckte handen mot
sin panna, synbarligen ett rof för de bittraste samvetskval.
»Engelbrekt, Engelbrekt!» utropade han gång efter annan,
utan att gifva akt på svennen, som blixtsnabbt reste sig upp
och fattade den på golfvet fallna daggerten.
»Det där kunde du fått veta utan att hota mig med
döden, Belgsting», sade svennen, sedan han åter blifvit
fullkomligt herre öfver sig, »din dotter var icke den första, som
ärkebiskop Johannes älskade att äga ... jag kan gärna
berätta dig alltsammans, ty för mig är det nu utan betydelse,
och jag skall ändå bli ägare till din rikedom ... rör dig icke,
Belgsting, nu skall du icke öfverraska mig mera ... Ser du,
när din dotter berättat för mig om bågen och kedjan och
gifvit mig den förra, och sedan du sagt nej till mitt frieri,
mötte hon mig vid din grufva om natten ... där tog jag
kedjan från hennes hals, och därvid halkade hon ned i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
