Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn. Solen tindrade så vintervackert på de förgyllda
korsen oeh tornspirorna, hvilka de många kyrkorna oeh kapellen
uppsträckte mot himlen, men den resande fäste föga afseende
därvid. Han gaf endast sin häst en pisksläng för att så
mycket fortare komma in i staden.
Mannen var kommen till åren, ty hans hår var
gråsprängdt, men hans rörelser voro kraftiga, och att döma af
hans präktiga pälsbeklädnad, var det en förmögen man. Hans
skägg var dock alldeles islupet af kölden, och hans häst var
liksom öfverströdd af frostpärlor, hvilka ej ens upptinade af
det häftiga språnget, utan snarare däraf ökades. Strax invid
staden körde mannen upp åt den delen, som låg norr om ån
och däraf kallades »nordan åna». Här saktade han farten
och tycktes granska de hus, hvilka han körde förbi, men när
han kommit fram till S:t Andreas kapell, tycktes han åter
vara hemmastadd. Han svängde här om ett hörn och körde
in på en stor gård.
»Är köpman Greger Niklasson hemma?» sporde han, i
det han steg ur åkdonet och räckte tömmarna åt en dräng,
som stod i begrepp att gå in i huset, men som stannat,
när den främmande åkte in på gården.
»Guds fred! så är han med», svarade drängen, och den
resande begaf sig in i huset, där han dröjde någon stund.
Drängen förde emellertid hästen nedåt gården och ställde
in honom i stallet samt drog slädan under ett skjul. Han
hade slutat denna förrättning, då den främmande jämte
köpman Greger visade sig på förstugukvisten, och den senare
ropade åt drängen:
»Har icke Engelbrekt tagit till härberges hos Sigfrid
Guldsmed, Petter?»
»Jo har han så, husbonde, och han gick för en timme
sedan dit, för då var det slut i gråbrödraklostret, och hade
många herrar med sig, jag stod ändå och bytte ord med gamle
Ulf, när de kommo.»
»Följ då med till mäster Sigfrid, Petter», sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
