Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk imperialism - Den brittiska imperialismens eldprov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligen otympligt i sina försök att rättfärdiga
vad det tagit sig till. Det har därmed sällan
inhöstat någonting annat än beskyllningar
för skrymtaktighet och brutalitet i förening.
Å andra sidan väger det bra lätt i vågskålen,
att det brittiska väldet i Indien skapat en
verklig fred, sådan som Orientens utpinade
folk aldrig förut vetat av, att under dess
skygd nya exotiska nationaliteter
uppblomstrat i tjogtal, att dess egna kolonier vuxit ut
till en ring av självstyrda stater med var sin
ingalunda föraktliga nationalkänsla. Allt
sådant är ju blott frukten av "egoistisk"
beräkning eller svaghet.
Den engelska politiken präglas ej heller av
den storslagna rätliniga stil, som höves en
sannskyldig världsmakt. Det ligger
någonting prosaiskt och kontorsmässigt i dess
åthävor, i benägenheten att hålla till godo med
tillfälliga och halva resultat, i bristen på full
logisk konsekvens, i blandningen av envishet
och eftergifter. Det måste väl bara vara ett
slumpens verk, att en så tarvlig imperialism
kunnat trassla sig igenom två sådana kriser
som 1837 års franska Kanadauppror, den
koloniala parlamentarismens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
