Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk parlamentarism - Parlamentarismen i trångmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åter omvandlades de båda stora partierna,
under nya namn och på långt bredare
grundvalar än förr, först det "liberala" och sedan
det "konservativa". Men det nästa
halvseklet präglades likväl, i stort sett, av
liberalismens övervälde. Det parlamentariska
styrelsesättet, som nu allt skarpare formulerades
i teori och praxis, förblev egentligen och
företrädesvis en liberal partidoktrin, som
endast motvilligt och av opportunistiska skäl
erkändes från konservativt håll. De
konservativa kunde endast emellanåt, och det för
allt kortare tider, komma till makten, för så
vitt som de ställde sig på det av liberalismen
dikterade reformprogrammets mark och
överbjödo sina motståndare i frisinnad
energi eller, såsom Disraeli mot slutet,
lyckades leda folkintressena utåt. Mer än en gång
måste det konservativa partiet, för att kunna
något så när följa med sin tid, undergå en
genomgripande uppfostringstukt med
tillbörlig utrensning av dess motsträvigaste
element. Det var i alla fall den liberala saken,
som segrade över hela linjen. Det brittiska
samhällsskicket omdanades från ovan och
nedåt, klasshatet avvärjdes genom nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
