Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk parlamentarism - Imperialismens nödtvång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alldeles vika för merkantilismens återupplivade
lockelser och självbedrägerier, att till och
med Englands egna kolonier begagnade sin
halvrepublikanska frihet till att utestänga
moderlandet från opartisk tävlan med deras
nyfödda industrier. Men när det såg ut, som
om den brittiska företagsamheten efter hand
skulle bortmotas även från de ofantliga,
ännu föga upparbetade marknaderna i alla
främmande världsdelar, då begynte man
misstänka, att verklig fara var å färde. Och
man tog sina mått och steg därefter med en
målmedveten energi, som ej var ovärdig
förfädrens förebilder, trots vissa tillfälliga
bakslag av tveksamma fredsskrupler.
Örlogsflottan sattes i stånd med sällspord
raskhet. Diplomatien återupptog sitt arbete
att korsa motståndarnas ränker, att
förbereda provisoriska uppgörelser, förtroliga
närmanden och rentav allianser. Från
Östasien till Sydamerika var den brittiska
politiken, med större eller mindre framgång, till
hands att hävda den "öppna dörren" och
förebygga "jordens delning". De inhemska
ministerkriserna störde knappast denna
kraftutveckling. Själva liberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
