Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk parlamentarism - Brittiska tvivelsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
daterar sig först från 1832 års underhusreform.
Med rösträttens senare utvidgningar
inträder parlamentarismen i ett nytt
utvecklingsskede, som alltmer artar sig till en spännande
kris i närmaste sammanhang med de
oväntade svårigheter, som inåt och utåt omvärva
det brittiska statsskicket.
Under den senaste valstriden har en
märklig profetia blivit åberopad, som härstammar
från en längesedan bortgången vetenskaplig
auktoritet — från den berömde
Berlinprofessorn Rudolf Gneist, på sin tid och ännu
inom den lärda världen av mången prisad
såsom det nittonde århundradets
Montesquieu, med hänsyn till tolkningen av
Englands historiskt utvecklade statsskick. För
ungefär trettio år sedan uttalade han den
åsikten, att parlamentets fortskridande
demokratisering, som alltifrån den första
reformationen framtvungit en allt strängare
genomförd statsförvaltning i moderna
kontinentalt byråkratiska former, oavvisligen
måste leda till svåra sociala förvecklingar
och högtspända anspåk på statsmaktens
ingripande i samhällslivets reglering. De
sålunda utbrytande kriserna kunde enligt hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
