Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarpå Långa parlamentet pockat, men han förbjudes (§ 24)
att utan sitt parlaments bifall i fredstid uppställa en armé.
Denna klausul kan tyckas öfverflödig, då man känner, att
underhuset hade i sin magt att vägra penningar och således
kunde beröfva konungen medel att hålla en här; men med det
allianssystem, som den tiden var rådande, och med de
penningeförsträckningar, som styrelserna gjorde hvarandra och i
hvilka isynnerhet Frankrike hade funnit ett befordringsmedel
för sina planer verksammare än i vapnen, var det ingen
omöjligbet för en engelsk konung att äfven utan underhusets
anslag få en ganska aktningsvärd styrka till sitt förfogande.
Lagskipningen befriades från egenmägtiga ingrepp från
styrelsens sida genom §§ 22, 28, 29 och 30 som förbjuda,
den först nämda tillsättandet af alla kyrkliga kommissioner
och andra mot lagen stridande inrättningar af samma art, de
öfriga ett öferskridande af det genom Common Law och
selfgovernment häfdade sättet för rätts skipande och anklagades
och domfäldes behandling. § 28 är mera ett kraf på
mensklighet än på iakttagande af lagsatta bestämmelser.
»Om vi», säger den engelska konstitutionens lofprisare
De Lolme[1], »med någon uppmärksamhet studera andra fria
staters historia, så skola vi finna, att offentliga
misshälligheter, som inom dem förekommit, alltid ändats genom förlikning
eller fördrag, i hvilka man blott afsåg några fås intresse,
medan mängdens besvär och klagomål flöga eller alls intet
beaktades. I England inträffade raka motsatsen: revolutionerna
slöto jemt med utsträckta och noggranna bestämmelser till
den allmänna frihetens betryggande.» Vill man söka efter
anledningarna tili detta hedrande faktum, så skall man finna
dem i det för England egendomliga förhållandet mellan
konungamagt och folkmagt, ett förhållande, som alltid tvang till
endrägtigt handlande från folkets sida. Att nui särskildt
betrakta de engelska hvälfningarnas välgörande verkan för alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
