Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vi ska dricka kaffe i lugn och ro!» förklarade
Zorn.
Vi hade just druckit vårt kaffe. Zorn sade
småskrattande att våra farhågor varit något förhastade.
Men just då vi hissat segel och för den svaga vinden
i lä under land började röra oss mot det smala
hamnutloppet, ropade en av gastarna: »Nu kommer di!»
Och mycket riktigt! Långt uppe i land närmade sig
en liten trupp soldater med gevär och påskruvade
bajonetter i språngmarsch. I samma ögonblick vi
rundade piren för att gå till sjöss hunno de ned till
hamnkajen, skreko och gestikulerade, vinkade och knöto
nävarna omvartannat. Men utanför piren stod vinden
bättre, seglen fylldes och vi sköto allt bättre och
bättre fart.
»Underligt att de inte skjuter», sade Gallén. »Här
skulle de kunna göra vad som helst med oss. Vi skulle
försvinna spårlöst, om de ville. Tur för oss att det
var hyggligt folk. Det här får vi inte göra om,
Anders», tillade han. »Du glömmer att vi lever i
verkligt oroliga tider. Och här i Estland jäser det för
tillfället värre än på andra ställen!»
»Inga smutsiga tullsluskar ombord på min fina
Mejt!» sade Anders trankilt. »Låt dom gärna skjuta.
Jag har bössa ombord och kan sköta den, eller hur,
Albert?»
Jo, jag måste ju medge det efter de två prov på
hans skjutskicklighet jag sett utanför Grisslehamn.
På eftermiddagen fingo vi Odensholm i sikte.
Vi började studera det ryska sjökortet för att lära
oss landningsmöjligheterna. Det skymde redan och
under långa timmar av stiltje hade vi sett den lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
