Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penseldraget, som gjorde den våta, kalla glansdagern på
underläppen». Han vet ej någon annan konstart än
möjligen vältalighet, där den rätta touchen kan
uttrycka så mycket.
Problemet med »En vals» lockade honom till en
ännu svårare uppgift, omnibusinteriören, ett
jättearbete, vars resultat blev underbart, ett lysande prov
på snille och energi. Det kostade honom många resor
med omnibusen från Montmartre och hemma i ateljén
fick en glimt av dagen genom en springa tjänstgöra
som elektriskt ljus.
För övrigt delades hans intresse dessa år mellan
porträtten i Paris och de självtagna uppgifterna i
Mora och på Dalarö, där han numera ägde en egen
liten segelbåt i vilken han oberoende av andra kunde
segla ut och måla var han ville — alltid åtföljd av
Mouche, miniatyrhunden, också förevigad i hans konst.
I Mora målade han »Mora marknad». Det är hans
mormor som på tavlan går hem med kon som hon ej
fick sälja. Konstverket pryder nu tingssalen i Mora.
År 1893 reste Zorn med sin maka för första gången
till Amerika. Han hade av Akademien och
Konstnärsförbundet valts till kommissarie vid
Chicagoutställningen. Tiderna hade förändrats! Ett par gånger hade
han redan trots sin ungdom på hemlig väg blivit
erbjuden ledamotskap i Akademien och professur. Han
hade då ännu ej fyllt trettio år. Livlig opponent och
en av de sammanhållande krafterna i
Konstnärsförbundet hade han tillbakavisat såväl agrévärdigheten
som Egron Lundgrensmedaljen. Så mycket mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
