Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad ntt särskildt angår begreppen enhet och mångfald,
&å följer af det sagda, att de åtminstone så till vida kunna
blifva föremål för en philosophisk betraktelse, att, om det
ock under fortgången af vår undersökning skulle visa sig,
att dessa begrepp icke äga någon absolut betydelse och
följaktligen icke heller kunna ingå såsom beståndsdelar i den
vetenskap, som åsyftar att vara ett system af absoluta
begrepp, de likväl kunna till sitt sanna vara från philosophisk
ståndpunkt undersökas, och att vi åtminstone i vår när-^
varande uppgift icke inrymt någon motsägelse, då vi föresatt
oss att göra begreppen enhet och mångfald till föremål för
en philosophisk betraktelse.
Men deraf att de nämnda begreppen hunna blifva
föremål för en philosophisk behandling, följer icke genast, att
någon synnerlig anledning vore gifven, att så behandla dem.
Dertill fordras ännu, att dessa begrepp med det, som utgör
philosophiens object, skola stå i något närmare sammanhang.
Om derföre det absoluta, såsom nyss nämndes, utgör
philosophiens egentliga object, så tillhör det oss att visa, att de
begrepp, om hvilka vi här tala, antingen tillkomma detta
absoluta sjelft såsom bestämningar, förutan hvilka detta icke
kunde vara, hvad det är; eller i händelse" de sjelfva skulle.
befinnas vara endast relativa bestämningar och såsom sådana
bestämningar hos det relativa, att de då tillkomma detta
relativa från philosophisk ståndpunkt betraktadt, så att det
relativa för sin egen förklaring också fordrar en förklaring
af dessa begrepp och deras förhållande till hvarandra. Kan
detta sednare om dem uppvisas, så är deras philosophiska
behandling icke allenast berättigad utan äfven nödvändig.
. För det första kunna vi härvid anmärka, att då
philosophiens mål fornaellt uttryckt är ätt begripa utan annan
inskränkning än den, som med nödvändighet sättes af vår egen
ändlighet och deraf följande oförmåga att begripa allt, så är det
tydligen också philosophiens mål att begripa allt begripligt; och
då begreppen naturligen äro af denna art, faller det af sig
sjelft, att philosophien har all möjlig anledning att utsträcka
sitt begripande till alla begrepp, följaktligen äfven till dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
