Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter» som vid frågan om enhet och mångfald framställa sig.
Det syntes nämligen vid våra hittills anställda undersökningar,
som sknlle vi nödgas stanna i idel motsägelser; och då detta
icke får ske, så måste vi underkasta vårt ämne en ny
undersökning. Vår uppgift blir således att dels gifva ett
af-görande svar på den frågan, hvilken den philosophiska
betydelsen af begreppen enhet och mångfald är, dels, när detta
skett, ådagalägga, att genom den sålunda gifna
uppfattningen af de nämnda begreppen de förut angifna svårigheterna
verkligen äro lösta.
Företaga vi oss att granska den betydelse, som i
dagligt tal gifves åt de nämnda begreppen, så finna vi, hvad
först angår enheten, att denna kan tagas i något olika
bemärkelser. När vi t. ex. säga, att Gud är en, så mena vi,
att jemte honom finnes ingenting, hvarmed han skulle kunna
jemföras eller hvaraf han skulle kunna sägas bero. Detta
uttrycker alltså hans sjelfständighet. Säga vi deremot t. ex.,
att det år, som sist gick till ända, var ett, så hafva vi
der-med velat tillkännagifva, att flera år funnits jemte detta,
och att det så till vida icke är sjelfständigt, dock likväl så,
att vi erkänna, att detta år likaväl som alla de öfriga är
ett år och så till vida sjelfständigt, att det alltför väl kan
sättas såsom ett vara emot alla de öfriga. Härmed
uttryc-kes alltså åtminstone en relativ sjelfständighet. När vi om
någonting, som innehåller en flerhet af delar, det oaktadt
säga, att det är ett, så mena vi, att det finnes någonting
for alla dessa delar gemensamt och för dem alla, från den
synpunkt, hvarifrån de då betraktas, väsendtligt, hvilket
sammanhåller dem, så att de tillsammans bilda ett helt. Och
alldenstund det väsendtliga såsom sådant också är det
sjelf-ständiga, så synes enheten äfven i detta fall häntyda på
sjelfständighet
Enheten visar sig alltså i allmänhet såsom betecknande
sjelfständighet dels i förhållande till allt sådant, som står
jemte någonting såsom ett annat än detta, dels ock i
förhållande till allt det, som utgör ett tings delar. A andra
$idan fcunde väl opkså invändas, att *Ut detta tillika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
