Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - IV. Allmänna bråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
utfärdas en tryckt och numrerad skuldförbindelse,
obligation. Det å obligationen angifna beloppet
kallas obligationens nominella värde. Den, som
köper en obligation, blir långifvare och uppbär
för hvarje hel-eller halfår ränta efter bestämd
procent. Ett obligationslån betalas därigenom,
att årligen ett visst antal obligationer uppsägas
till inlösen, hvilket sker genom lottning. En
utlottad obligation löper icke med ränta efter
utlottningsdagen. Obligationer kunna säljas och köpas
som en handelsvara. Deras handelsvärde, kurs, är
antingen pari, det nominella värdet, under pari, då de
gälla vissa procent under det dem åsatta värdet, eller
öfver pari, då de gälla vissa procent öfver det dem
åsatta värdet. Då värdet är under pari, säljas de med
kapitalrabatt, öfver pari, med premium. Handelsvärdet
beräknas alltid i % af det nominella värdet.
Ex. En obligation, hvars nominella värde är 300 kr.,
säljes för en kurs af 96 %; hvad är hans pris?
_A.4 300.4 300.96 OQQ ,
300–––_ eller -^ - 288 kr.
Ex. En obligation å 1000 kr. säljes med 3 % premium;
huru störtar hans försäljningsvärde?
. ,,,,,, ,1000.3 ,, 1000.103 1 AQA .
100° + -w eller -iöo~- = 103° kr-
Ex. Huru stort är det nominella värdet af en
obligation, som efter 90 % kurs betalas med 450 kr. ?
450.100 KAA . __. = 500 kr.
Ex. En 5 % obligation å 400 kr. säljes till 95 % kurs;
a) huru mycket betalas for densamma, b) huru stor är
årliga räntan och c) hvilken procent har köparen pä
sina penningar?
, 400.95 QQr. . ,N 400.5 OA .
,100.20 r ,
a) -w- = 380 kr. b) -w- - 20 kr. c) -^- - 5& %.
Medelvärdet af två eller flere olika stora tal är
lika med talens summa, dividerad med det tal, som
uttrycker deras antal.
Ex. Ett afstånd uppmättes 4 gånger och befanns utgöra
respektive 138, 136,5, 337,4 och 136,9 meter; huru
stort är antagligen det verkliga afståndet?
138+136,5 + 137,4 + 136,9 , Q7
–––––––2–––––- - l o 7,2 meter.
Då flere mängder af olika värde blandas, måste
blandningens storlek blifva lika med summan af de i
blandningen ingående mängderna, blandningens värde
lika med summan af blandningsmängdernas värden
och blandningens enhetsvärde lika med hela värdet
divideradt med mängden.
Ex. En handlande sammanblandar 8 kg kafte
å 2 kr. 35 öre, 5 kg å
2 kr. 25 öre och 7 kg å 2 kr. 5 öre; huru mycket
kostar l kg af blandningen?
Mängden är 8 kg + 5 kg + 7 kg (= 20 kg), priset
för hela bland-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
