- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:137

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Allmänna betraktelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

bort fridstöraren, som nalkas hennes bo. Strutshonan
lär begagna samma list. . Först då man kommer
henne helt nära, reser hon sig och ilar bort med
vindens hastighet. Den rädda stengeten rusar med
för-tviflans raseri mot jägaren och söker störta
honom i af grunden, och många småfåglar anfalla
mångdubbelt större fiender, som nalkas deras bo. -
I våra insjöar lefver den lilla spiggen, antagligen
den enda fisk, som bygger bo åt afkomman. Af fina
vattenväxter sammanflätar hanen ett knytnäfstort bo,
i hvilket honan lägger sin rom. Då yng-let blifvit
utkläckt, försvarar hon det tappert och lyfter
med munnen upp dem af ungarna, som råka falla ur
boet. -. Hos insekterna föra ungarna (larverna) ett
helt annat lefnadssätt och förtära ofta annan föda
än föräldrarna. Dessa kunna väl knappast minnas sitt
forna lif och beräkna, hurudant ungarnas skall bli,
och likväl göra de för dem lämpliga anordningar
och förse dem med passande föda. Ett par exempel
må vara nog: En stor stekel (insekt, besläktad
med bina) gräfver hålor i jorden och lägger ett
ägg i hvar håla. På det att larven genast må finna
föda, inlägger han hos hvarje ägg fyra gräshoppor,
hvilka han döf-vat med ett styng för att beröfva dem
motståndsförmågan. Han dödar dem icke, ty då skulle
de ruttna, utan blott förlamar dem. Men för att detta
skall spigg.

kunna ske, fordras att stynget

träffar en viss punkt i gräshoppans framkropp, en
större nervsträng. Hvem har lärt stekeln att finna
denna punkt? Otvifvelaktigt instinkten, ty beräkning
kan det ej gärna vara.

Den snabbt flygande trollsländan lefver såsom larv
på bottnen af mindre vattensamlingar, där hon bland
svagare likar spelar tigerns rol. En vacker dag
kryper den masklika varelsen upp på ett säfstrå,"
afkastar sitt ’vanskapliga hölje och svingar sig upp i
luften på fyra glänsande vingar. Det lefnadssätt hon
sedan för är himmelsvidt skildt från hennes förra,
och likväl lägger sländan icke sina ägg på land,
utan i vattnet, emedan instinkten säger henne, att
afkomman endast där kan utveckla sig.

Modersinstinkten kastar sig ofta på alldeles främmande
arters ungar. Så ser man ej sällan ungar af ekorre,
kanin, hund, ja, till och med råtta dia en katta,
som mist sina egna små. Ett vanligt experiment är
att lägga en höna på ankägg. Då ungarna komma fram,
är hon lika stolt öfver dem, som om de vore fullt
legitima. Hennes ängsliga skrik och löpande af och an,
då de kasta sig i vattnet, förefaller oss löjligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free