- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:147

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Om djursamhällen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

ägget. Detta är 2 mm. långt, hvitt och genomskinligt;
bredvid detsamma lägga arbetsbina en liten hög
bibröd, bestående af honung och frömjöl. På fjärde
dagen framkommer ur ägget en liten masklik varelse
utan fötter, kallad larv. Han förtär genast bibrödet
och matas sedan 6-7 dagar, hvarunder han växer så,
att han slutligen fyller hela cellen. Sköterskorna
pålägga nu ett lock och sitta ;Sedan öfver cellen,
så att ynglet på visst sätt räf vas. Larven spinner
nu kring sig en hylsa af silke och förvandlas till
puppa. Tjuguen dagar efter äggläggningen är biet
färdigt och af stöter locket*). Det hälsas vänligt af
kamraterna, som mata och slicka det. Efter ett par
timmar börjar det deltaga i »inomhus förefallande
göromål,» och efter en veckas förlopp åtföljer det
de öfriga ut-på fältet.

Mot slutet af sommaren inträffar drönareslakten. Också
bland bina gäller det, att den där icke arbetar,
han skall icke heller äta. Drönarne, hvilka nu -icke
mera behöfvas, jagas in i en vrå och af stan gas från
födan, så att de svälta ihjäl, eller ock nedstickas
de af arbetarna. Som bekant hafva dessa (liksom äfven
visen) i bakkroppen en med hullingar försedd gadd, som
står i förbindelse med en giftblåsa. Sticker biet en
människa i huden, fastnar gadden i såret, hvilket har
biets död till följd; men då det sticker en drönare,
slå sårkanterna icke ihop, hvarför gadden åter kan
utdragas. Om ett bisamhälle icke slaktar drönarne,
bevisar detta, att vise saknas.

Efter drönareslakten, då det börjar bli mera ondt om
födan, händer ej sällan, att bin söka stjäla honung
i främmande kupor. Den på flustret posterade vakten
söker visserligen hindra dessa s. k. tjufbin att
tränga in, men öfvermannas stundom; allt flere tjufvar
infinna sig, och snart nog är en het batalj i gång,
hvarunder många stupa å ömse sidor.

Bina äro ej försänkta i dvala under vintern. För att
bibehålla värmen sitta de tätt sammanpackade på de
tomma cellerna, och kölden måste vara bra ihållande,
om temperaturen i kupan skall sjunka under 10°
(L –- Biets ålder under arbetstiden uppgår blott
till 6 veckor.

Bland de 6-sidiga cellerna finner man enstaka större,
cylindriska. I dessa utbildas visar. Har en ny vise
kommit till världen, så vill den gamla genast kasta
sig öfver sin rival och döda henne. Detta hindras dock
af uppvaktningen, hvarpå den gamla visen, åtföljd af
sina anhängare, lämnar kupan för att grunda ett nytt
samhälle. Bina sägas då svärma.

Särdeles intressanta förhållanden inträda i en kupa,
som mistat sin drottning. Bina springa oroligt af
och an, en del skyndar till de celler, där ägg eller
larver finnas. Med feberaktig brådska nedrifva

*) En dylik mer eller mindre fullständig förvandling
genomgå alla insekter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free