Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Andra avdelningen: Växtriket - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
andra omslutande ringar. Emedan hvar och en betecknar
tillväxten under ett år (rättare en växtperiod),
kallas de årsringar. Genom att räkna dessa kan man
bestämma ett träds ålder.
Hos sådana träd (och örter), hvilkas frön gro
med ett hjärtblad, är stammens byggnad något
olika. Kärlknippena ligga hos dem icke i en krets,
utan strödda öfverallt i stammen; detta synes bäst på
en afskuren rotting. Några årsringar bildas därför
icke, stammen tilltager föga i tjocklek, utan blir
mycket smärt (t. ex. bamburör). - Från stammen gå
kärlknippena ut i bladen och f_ förgrena sig där;
de kallas då nerver.
Bladet. Hos fleråriga växter anläggas blad- och
blomknoppar om hösten i vinkeln mellan stammen
och de gamla bladen. Knopparna skyddas mot
kölden af knoppfjäll. Bladen tillväxa vid basen,
i början starkare på undersidan och äro då buktiga
nedåt. Sedan tillväxer öfre sidan hastigare ;
bladen blifva då buktiga uppåt. Öfre sidan, som
får starkare ljus, är mörkare än den undre. Vanligen
sitta bladen vågrätt; undantag därifrån göra t. ex. de
australiska gummiträden, som vända bladkanterna uppåt
och nedåt. De gifva därigenom dålig skugga, men blifva
icke heller så varma och afdunsta därför ej så mycket
vatten, hvilket är af vikt i vattenfattiga trakter.
Bladen bestå af en utbredd skifva, som ofta med ett
skaft är förenad med stammen. Lönnen och smultronörten
gifva exempel på skaftade blad, tjärblomstret
och gräsen på oskaftade. Efter bladens olika plats
skiljer . man på hjärtblad, som finnas redan i fröet
och vanligen snart vissna, rotblad, som ofta bilda
rosett (gullvifva), stjälkblad och blomblad. En
del blad förvandlas till klangen (ärtväxter),
knoppfjäll och taggar. Till formen kunna bladen
vara jämnbreda, äggrunda, h j ärtlika, lansettlika
o. s. v. Bladkanten kan vara sågad (alm), naggad
(gullvifva), inskuren (lönn), parflikad (maskros)
o. s. v. - Näringsvätskan sprides i bladet genom
kärlknippena, här kallade nerver. Dessa kunna förgrena
sig på olika sätt. Antingen finnes en hufvud-nerv,
som löper ut i bladets spets och utsänder sidonerver,
då bladet
Blad af alm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
