- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:244

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Växternas indelning. - B. Fanerogamer eller fröväxter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

baeksippor och smörblommor till sippornas ordning,
likaså de stora blå stormhattarna, som allmänt odlas.
De äro ganska giftiga.

. 34 ordningen, Vallmoväxter. Äkta vallmon från
Ostindien innehåller en hvit saft, som stelnar
i luften. Den kallas opium och är ett viktigt
läkemedel. Af opium beredes morfin, hvilket också
nyttjas som medicin. I Kina rökes opium i pipa. Detta
är ett högst skadligt bruk, enär opium är ganska
giftigt.

35 ordningen, Lönnar. Vanliga lönnen
växer dels vild, dels allmänt planterad i
vårt land. Om våren betäckes den med tusentals
gula blomflockar, och först då dessa börja vissna,
framkomma de breda, handlikt delade bladen.
Frukterna äro försedda med liksom vingar. En annan
snarlik art, som hos oss blott finnes planterad, heter
tysk lönn. - I Amerika växer sockerlönnen
ganska allmänt. Om man borrar hål i stammen
af detta träd, utflyter en vätska, hvaraf
socker kan beredas. På vårarna begifva sig
därför många tusen personer ut i skogarna för
att koka lönnsocker.

Ett vackert träd är hästkastanjen med djupt klufna,
handlika blad och rödletta blomspiror. Den finnes ej
vild i Sverige, men ganska allmänt planterad.

Till denna ordning kan man också föra mahognyträden,
som växa både i Afrika och Amerika. De hafva hvita
blommor och ända till 2 meter tjocka stammar. Af
träet, som med tiden blir rödbrunt eller nästan svart,
tillverkas i synnerhet möbler.

36 ordningen, Vinrankor. Vinrankan är en
klättrande buske, som i varma länder klänger
sig högt upp i trädens kronor. I Sverige
trifves den endast i drifhus. Blommorna äro små
och gulgröna. Bären eller drufvorna äro saftiga
och välsmakande, l Frankrike, Tyskland, Italien,
Spanien och många andra länder bereder man vin
af dessa. På hösten, då drufvorna skördats,
pressar man ut saften, som sedan genom jäsning
förvandlas till vin. En stor mängd drufvor
torkas och kallas sedan russin. Korinter
äro russin, beredda af ett slags små drufvor.
- Jungfruvin eller vildt vin kallas en växt, som
allmänt planteras vid verandor.

37 ordningen, Flockblomstriga (Parasollväxter).
Hithörande växter hafva små, hvita, gula
eller rödaktiga blommor, som sitta i flock,
d. v. s. de talrika blomskaften utgå liksom
sprötena i en parasoll från grenarnas spets,
så att alla blommorna komma att sitta nästan
lika högt. Hundlokan och moroten höra till
de flockblomstriga växterna, likaså flere arter,
hvilkas frukter nyttjas som kryddor, t. ex. kummin
och anis. Af persiljeväxten användas bladen.
Ohyggligt giftig är vildpersiljan, som ofta växer
bland vanlig persilja och för hvilken man således
bör noga akta sig.: Man igenkänner den därpå,
att vid blom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free