Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologi - Vattnet - Hafvets verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högsta topparna stå kvar som ruiner, visande huru
högt den sammanhängande bergmassan en gång lyft
sig. Likartadt är förhållandet hos våra skandinaviska
fjäll med sina dalbildningar i det inre, de stora
fjordarna vid kusten samt enstaka fjälltoppar resande
sig här och hvar. Spillrorna af de en gång stora och
sammanhängande fjällmassorna finnas nu utplanterade
öfver hela Sverige och långt utom dess gränser i form
af lera, sand, grus, stenar och block, men härvid har
det rinnande vattnet haft en kraftig hjälp af isen,
hvarom närmare i det följande.
Hafvets verksamhet.
Af floderna föras stora massor af sediment
slutligen ut i hafvet, där de afsättas antingen
vid flodens mynning och bilda ett s. k. delta
eller ock omhändertagas af hafsströminarna och
föras ännu längre bort, tills de slutligen sjunka
till bottnen. I tidernas längd hopas på detta
sätt det ena lagret efter det andra, utfyllande
ojämnheterna på hafsbottnen, och då denna en gång
genom de oupphörligt försiggående nivå-vexlingarna
torrlägges, framträda sådana bildningar på jordytan
såsom sand- eller leraflagringar eller såsom sandsten
och lerskiffer, om de erhållit fastare sammanhang och
öfvergått till sådana bildningar, som inom geologien
kallas bergarter. En annan bergart, som bildats och
fortfarande bildas på hafsbottnen, är kalkstenen,
till hvilkens daning de i hafvet lefvande organiska
varelserna, som hafva skal eller skelettdelar af
kolsyrad kalk, hufvudsakligen bidraga.
Hafvets förstörande verksamhet framträder uteslutande
för våra blickar vid kusterna, där vågorna utföra
ett ofta storartadt erosions-arbete. På en långgrund
strand verka de endast obetydligt, men så mycket
mera på branta stränder. Om dessa utgöras af lösa
jordaflag-ringar eller bergarter, duka dessa snart
under for vågornas anlopp och det ena stycket efter
det andra afslites och föres ut i hafvet. På detta
sätt har den danska och nordtyska kusten förstörts
och de utanför liggande öarna äfven under historisk
tid oupphörligt sönderslitits och gå en oundviklig
undergång till mötes, om de icke räddas genom en
höjning, så att de utanför bildade sandbankarna kunna
bilda ett nytt värn och vågornas raseri ej vidare når
dem. I Nederländerna har befolkningen tvungits att
uppföra stora vallar vid kusten till skydd för det
påträngande hafvet. Understundom åstadkomma vågorna
själfva ett skydd för det innanför belägna landet
genom sammanhopande af de från stränderna lösryckta
partierna och annat material till s. k. strandvallar,
hvilka sedan vid landets höjning öfver hafsytan
kvarligga i långa band. På Öland och Gotland finnas
t. ex. en mängd dylika strandvallar belägna långt in
på öarna.
Är hafsytan klippig, beror det pä bergens
och berglagrens be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
