Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Fysik och Kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fysik och Kemi
utgöra två delar af naturvetenskapen, hvilken
sysselsätter sig dels med att beskrifva och i
vetenskapliga system inordna de oss omgifvande
kropparna, dels med att undersöka och förklara
naturföreteelserna (fenomenen) eller de förändringar,
som kropparna under olika förhållanden äro
underkastade.
Med någon uppmärksamhet på naturföreteelserna
finna vi, att, när olika kroppar komma i beröring
med hvarandra eller under hvarandras inflytande,
uppkomma fenomen af två slag: antingen få kropparna
vissa nya egenskaper, som kunna vara mer eller mindre
öfvergående, utan att deras sammansättning förändras,
eller uppkommer därvid en väsentlig och total
förändring uti kropparnas sammansättning. Fenomenen
af förra slaget sägas vara af fysikalisk natur, och
läran därom kalla vi fysik; de af senare slaget äro
af kemisk art, och läran därom kallas kemi.
Om man med en hammare slår på en klocka, så höres
ett ljud; med en spänd bågsträng kan en pil erhålla
en hastig rörelse. Taga vi en på golfvet liggande
järnkula, kännes hon kall, men lägga vi henne i
elden och beröra henne sedan, så bränner hon våra
fingrar. Tillför värme till ett isstycke, och det
förvandlas först till vatten och sedan till ånga,
Genom ett linsformigt slipadt glas synas bakom
liggande föremål förstorade, och med detsamma kunna
solstrålar samlas i en punkt, så att brännbara kroppar
kunna antändas. Med tillhjälp af telegraf eller
telefon skickas våra tankar med blixtens hastighet
på större eller mindre afstånd. Alla dessa fenomen,
så olika de kunna synas, hafva det gemensamt, att de
utgöra exempel på förändringar, som kropparna kunna
undergå, utan att deras sammansättning därigenom
ändras; ty klockan, bågsträngen, kulan, glaset,
telegraf- och telefonapparaten äro oförändrade, och
ångan blir åter is, om hon afkyles; dessa och liknande
företeelser tillhöra alltså fysiken. Om däremot
ett stycke ved förbrännes, se vi, att det småningom
förtäres, under det att genom lågan och röken en ström
af ämnen bortgår. Undersöka vi dessa ämnen närmare,
finna vi, att de äro af helt annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
