Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Kroppars allmänna egenskaper - Kroppars beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraft visar sig endast på små afstånd mellan
molekylerna; afbryter man nämligen en stång och
sedan närmar ändarna intill hvarandra, så fästa de
ej vid hvarandra, emedan afståndet är för stort;
men kan detta afstånd genom hoppressning minskas
tillräckligt, så visar sig kraften åter verksam;
ett exempel därpå hafva vi i blyerts.
Då molekylerna till följd af yttre krafter ändra
afstånd och därigenom kohesionen i hela kroppen
blir större eller mindre, antager kroppen olika
s. k. aggregationstillstånd; den uppträder som fast,
flytande eller gasformig.
En fast kropp utöfvar motstånd vid hvarje försök
att förändra dess form eller storlek. En vätska, som
förvaras i ett kärl, utbreder sig så, att dess fria
yta blifver plan, men att vätskan alltid upptager
lika stort rum. En gas upptager icke såsom en vätska
ett bestämdt rum, ty om vi införa en gas i ett tomt
kärl, uppfyller han kärlet helt och hållet, huru
stort det än må vara och hvilken form det än må hafva.
Som exempel på adhesion må vi anföra följande:
krita och blyerts lämna ett streck på en tafla eller
ett papper; vatten fäster vid en glasstaf eller
trästicka; lim fäster två trästycken vid hvarandra;
genom lödning fästas två metallstycken till ett;
vatten upptager luft och kolsyra.
I samband med dessa krafter skola vi ock omnämna den
s. k. kemiska föreningskraften (frändskapskraft eller
affinitet) som sammanhåller atomerna i en molekyl.
Ett stycke krita t. ex. utgöres af en ofantlig
(oändlig) mängd genom kohesionen sammanhållna
kritmolekyler; en hvar af dessa molekyler är i sin
ordning en kemisk förening af ett bestämdt antal
atomer kalcium, kol och syre.
Kroppars beståndsdelar.
Det stora antal ämnen, som omgifva oss, äro dels
enkla, hvilka ej på något sätt kunna sönderdelas i
skilda beståndsdelar, t. ex. syre, kväfve, svafvel
och metaller, dels sammansatta (kemiska föreningar),
i hvilka två eller flere af de enkla ämnena ingå som
beståndsdelar, t. ex. vatten och krita.
De enkla ämnena, som sålunda utgöra byggnadsmaterialet
för alla kroppar, kallas grundämnen eller element.
Antalet bekanta grundämnen äro omkring 70. De indelas
af gammalt i två grupper: metalloider och metaller;
de senare hafva en viss glans (metallglans) samt
förmåga att leda värme och elektricitet, de förra åter
sakna dessa egenskaper eller hafva dem i vida mindre
grad. Metalloiderna bilda i allmänhet i förening
med syre syror, metallerna åter baser. En skarp
gräns emellan båda kan likväl ej framställas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
