Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - III. Om födoämnena och njutningsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för det andra skulle hälsan lida rubbningar af
den animaliska födan. Om man från fysiologiens och
hälsovårdens synpunkt betraktar denna fråga, finner
man, att det senare påståendet är fullkomligt taget ur
luften; allt, hvad vi känna om födans lättsmälthet,
talar för att de animaliska födoämnena äro lika
närande och lättsmälta som de vegetabiliska.
De väsentligaste af alla födoämnens beståndsdelar äro
ägghviteämnena; utan dessa skulle vi icke kunna
existera, och om vi lefde uteslutande på fett och
kolhydrater, skulle kroppen ständigt förlora i vikt
och slutligen dö. Dessa ägghviteämnen, som för oss
äro alldeles nödvändiga, förekomma emellertid i stora
kvantiteter i de animaliska födoämnena och i sådan
form, att de mera lätt tillgodogöras af organismen än
i den form, i hvilken de förefinnas i vegetabilierna,
där de för öfrigt icke uppträda i samma kvantitet.
Om vi först betrakta födoämnena ur djurriket, träffa
vi på det förnämsta af alla, köttet. Det består af
ungefär 70 % vatten, 20–25 % ägghvita och för öfrigt
af fett, limgifvande substanser och extraktivämnen,
bland hvilka ett gult färgämne och flere organiska
salter, hufvudsakligen kreatin och kreatinin, som
åt buljong gifva dess stimulerande, upplifvande
egenskaper. Köttets näringsvärde beror på dess
halt af ägghvita. Denna ägghvita, som är i vatten
löslig, öfvergår till stor del i en vatteninfusion,
men utfälles ur densamma vid kokning och förefinnes
således icke i buljong. I denna finnas däremot lim
såsom resultat af bindväfvens kokning, salter och
extraktivämnen. Buljongens närande beståndsdelar
reduceras således till den kvantitet lim, som kan i
vattnet förefinnas löst, och då limmet i och för sig
har ytterst obetydligt näringsvärde, måste man anse
buljongens näringsvärde vara i det närmaste lika med
intet. Buljongens värde är emellertid särdeles högt
till följd dels af de ur köttet utdragna ämnena,
i första rummet oorganiska salter, forsforsyrade
kalisalter, hvilka för vår organism äro af särdeles
stor betydelse, dels af kreatinets och kreatininets
stimulerande egenskaper på nervsystemet och dels
framför allt genom dess digestionsbefordrande
egenskaper. Buljongen utgör sålunda ett af våra
förnämsta kryddämnen, hvilka, som vi skola se,
äro nödvändiga för människan.
Köttet användes sällan rått, utan i allmänhet kokt
eller stekt. Om man använder köttet rått, blir
det mindre lättsmält än annars, så vida man icke
förut låter det undergå en ganska intensiv mekanisk
behandling, hvarigenom köttrådarna sönderstyckas, så
att bindväfshinnan, som omgifver dem och som förenar
de särskilda muskelbuntarna med hvarandra, så vidt
möjligt är, sönderslites. Detta är enda möjligheten
att lämna magsaften så mycket som möjligt tillträde
till det inre af muskelbuntarna. I annat fall är
magsaften tvungen att först upplösa bindväfven,
och detta försenar matsmältningsarbetet i hög grad.
På mångahanda sätt har människan lärt
sig underlätta magens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
