Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsovårdslära - X. Om förekommandet af sjukdomar; smittosjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
patient kom dit, men denne var tillräcklig att smitta
ner först någon och sedan andra, så att inom kort
så godt som hvar enda färöbo genomgått sjukdomen
- många tusen människor. Man har berättelser om
huruledes portugiserna under sin kolonisation af
Brasilien gjorde sig af med fientliga indianstammar
genom att lägga ut i skogarna granna kläder,
som burits af koppsjuka och som således voro
besmit-tade med koppgiftet. Ett eller ett par
kolerafall på emigrantfartyg hafva varit nog för att
på 1830-talet öfverföra koleran till Nordamerika med
sådant resultat, att 100,000-tals människor därstädes
under de följande åren afledo i koleran. Alla dessa
iakttagelser kunde ej annorlunda förklaras än så, att
smittämnet ägde egenskapen att mångfaldiga sig inom
organismen. Och allra lättast bevisades detta genom
att iakttaga, hvad som försiggick genom att öfverföra
koppvar eller var från vaccin från en människa till
en annan. Därvid erhöll man koppor och vaccinblåsor,
allt eftersom man använde det ena eller andra;
och det kopp var eller den vaccin, som alstrades
i de insjuknades kroppar, var tillräcklig att göra
100-tals andra förut friska sjuka i dessa sjukdomar,
om våren på dem öfverfördes, och dessa i sin ordning
åstadkommo så mycket af detta var, att inom kort
genom dylik öfver-föring ett så stort mångfaldigande
af smittämnet inträdde, att alla lefvande människor
skulle kunnat få på sig sjukdomarna öfverförda.
Allt detta tvang till den slutsatsen, att smittämnena
i dessa sjukdomar - alltså sjukdomsorsakerna -
måste vara lefvande väsenden, ty endast sådana
kunna på sådant sätt mångfaldiga sig. Och detta
var också anledningen till att man redan förr,
än de vetenskapliga iakttagelser, om hvilka vi
ofvan ordat, voro gjorda, var öfvertygad om att
infektionssjukdomarna berodde på lefvande organismer.
Samtidigt hade man också gjort andra iakttagelser,
hvilka först nu börja få sin vetenskapliga
förklaring. En alldaglig iakttagelse ar att dessa
sjukdomar visa sig mycket olika farliga. Hvem vet ej,
att t. ex. mässling och kikhosta äro jämförelsevis
ganska ofarliga, koppor, difteri, kolera däremot högst
farliga? Men äfven de farligaste förlöpa icke dödligt
hos alla dem, som hemsökas af sjukdom; knappast vid
någon enda - kanske med undantag af vattuskräcken
- behöfver man anse döden som en oundviklig
följd. Vidare kan man iakttaga, att samma sjukdom
vid olika farsoter - så kallas dessa sjukdomar,
då de uppträda i ett stort antal fall samtidigt -
visar olika skaplynne; ibland förlöper den svårare,
ibland lättare. Hvarpå beror nu detta?
Iakttagelserna hafva visat, att, när dessa
patogena sjukdoms-alstrande bakterier inkomma i
människokroppen, en strid uppkommer mellan dem och
de väfnader, som utgöra människokroppen, framför
allt en strid mellan dem och de fina organismer,
som under namn af celler bilda det väsentliga af
människoorganismen. Man här i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
