Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Österrike-Ungern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
£]]nymil på de turkiska landsdelarna. De härskande
folken äro tyskar i egentliga Österrike och magyarer
i Ungern. De förre utgöra vid pass en fjärdedel,
de senare något mer än en s j ettedel af rikets
hela befolkning. Magyarerna äro en finsk-ugrisk
stam, således närmast i släkt med finnar, lappar
m. fl. och ha från Asiens gränser invandrat till
slättlandet kring Donau, där de nått en icke ringa
grad af odling. Talrikare än tyskar och magyarer
tillhopa äro slaverna, som utgöra nära hälften
af rikets befolkning, men äro splittrade i en
mängd stammar, bland hvilka må nämnas tjecker
eller böhmare i Böhmen och Mähren, deras fränder
slovakerna i . nordvästra Ungern, polac.kar norr om
Karpaterna kring öfre Weichsel, ruthener, nära släkt
med ryssarne, på ömse sidor om Karpaterna vid öfre
Dnjestr och Teis, samt slovener, kroater och serber
i rikets sydligaste delar kring Drava och Sava till
Adriatiska hafvet. Dessutom märkas ett par millioner
rumäner i ungerska området öster om Teis samt vid
pass en half million italienare i sydvästligaste
hörnet och spridda utefter kustlandet. Religionen är
öfvervägande romersk-katolsk, dock finnas i Ungern
några millioner protestanter, hvarjämte ruthener,
rumäner och serber äro grekiska katoliker. En mängd
judar finnas, mestadels spridda i östra och nordöstra
delen. Folkupplysningen står högst bland tyskarne,
hvarjämte på sista tiden äfven magyarerna med ifver
arbetat på dess höjande.
I landet kring Donau synas före romarnes tid
öfvervägande keltiska folk hafva bott. Romarne
underlade sig landet söder om Donau, där de bland
annat införde vinodlingen. Efter romarväldets fall
var landet under folkvandringen en tummelplats för
de mest skilda folkstammar. Omkring år 900 inträngde
magyarerna från ryska slätten i Ungern, där de snart
skilde de nordliga och sydliga slaverna från hvarandra
och, efter en tid af vilda härjningståg inåt västra
Europa, omkring år 1000 antogo kristendomen och
bildade ett väl ordnadt samhälle. Några århundraden
förut hade tjeckerna i Böhmen upprättat det äldsta
af sla-vernas riken. Efter Karl den stores tid
utbredde sig tyskarne småningom nedåt Donaus
lopp, där de undanträngde slaverna och behöllo
fast fot . intill ungerska gränsen. Sedan ett par
romersk-tyska kejsare af habsburgska ätten i slutet
af 1200-talet kommit i besittning af detta gränsland,
började nämnda härskarehus att genom eröfringar och
giftermål under sitt välde församla de länder, som
nu bilda det österrikiska kejsardömet, och lade på
detta sätt Böhmens och Ungerns konungariken under
sitt välde. Dess härskare voro på 1500-talet de
mäktigaste i Europa, men deras välde skakades genom
reformationen och de däraf följande striderna. På
samma gång utgjorde detta välde ett bålverk mot den
fruktansvärda turkiska makten, som en tid tycktes
hota hela kristenheten med undergång och mot hvilken
redan de ungerska konungarne med kraft upptagit
kampen. Sedan härskarehuset 1806 under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
