Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Schweiz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid bergens fot samla sig vattnen till större och
smärre sjöar, af hvilka Genévesjön vid franska
och Bodensjön vid österrikisk-tyska gränsen äro
de ansenligaste. Från dessa sjöar flyta strömmarna
mestadels till Rhen, som upprinner på S:t Grotthard
och flyter till Tyskland, samt Rhone, som från samma
berg strömmar väster ut till Frankrike. Utom-dess
upprinna här Inn, som genom Österrike och Baiern går
till Donau, och Ticino, som genom norra Italien går
till Po. De schweiziska Alperna gifva sålunda upphof
åt vatten, som flyta till Nordsjön genom Rhen, till
Medelhafvet genom Rhöne, till Svarta hafvet genom
Donau och till Adriatiska hafvet genom Po.
Klimatet är uppe på fjällen friskt och sundt, men kan
i dalarna stundom blifva ganska tryckande. Söder om
Alperna råder det milda italienska klimatet. Dalarna
och sjöstränderna äro ofta mycket fruktbara, och de
rika betena på fjällens sluttningar gifva upphof åt
en högt upp-drifven boskapsskötsel. Landets härliga,
storartade alpnatur lockar dit en utomordentlig
mängd af resande, som årligen tillför detsamma stora
penningesummor.
Folkmängden utgör 3 mill. på en yta af öfver 400 D
nymil. Då vidsträckta fjälltrakter icke kunna bebos,
är sålunda befolkningen i dalarna ganska tät. Den
består till mer än två tredjedelar af tyskar, och
af återstoden utgöres flertalet af fransmän oeh den
mindre delen af italienare. I trots af olikheten
i nationalitet känner sig dock det schweiziska
folket såsom ett helt. Den fria författningen har
hos folket alstrat en stark s j anständighetskänsla,
och kärleken till fosterjorden drifver schweizarne,
som ofta måste söka sin bärgning i andra land, att
återvända till hembygden, så snart de samlat en sparad
penning. Religionen är öfvervägande reformert, men i
de inre och sydliga delarna äro katoliker härskande. I
de reformerta landsdelarna har man med ifver sörjt
for folkbildningen, som däremot efter vanligheten
står lägre bland den katolska befolkningen.
Från en aflägsen forntid har Schweiz bevarat märkliga
minnen i lämningarna af de s. k. pålbyar, som blifvit
uppförda på pålar vid stränderna af dess talrika
sjöar. Dess keltiska befolkning kom kort före vår
tideräknings början under romarväldet, efter hvars
fall germaniska stammar utbredde sig in till Alpernas
fot. Under medeltiden försvarade det frihetsälskande
bergfolket sin efter gammaldags germaniskt mönster
bildade fria stamförfattning mot större och smärre
feodalherrar, och för att värna sin själfständighet
mot habsburgska husets förtryck sammanslöt det sig
efter år 1300 till det schweiziska edsförbundet,
bestående af tretton själfständiga s. k. kantoner
och en del underlydande orter. Edsförbundets inre
lugn har sedan dess endast varit stördt genom de
stridigheter, som framkallats af reformationen och
franska revolutionen, och dess själfständighet har
skyddats genom mäktiga gran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
