Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Geografi
- Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekland.
Det lilla grekiska konungariket bildar större delen
af den mindre halfö, som från Balkanhalfön skjuter
mot söder ut i Medelhafvet, hvaraf den på tre sidor
omgifves.
I norr landfast med Turkiet, är den på midten nästan
afskuren genom två, från hvar sin sida inträngande
vikar, som lämna i söder om sig den olika halfön
Morea, mera känd under sitt gamla namn Peloponnesos
och i norr endast genom det smala näset vid Korint,
förbundet med hufvudlandet. Till G-rekland höra
äfven en myckenhet större och smärre öar, hvilka
pläga sammanfattas under namn af de Joniska Öarna
i det västliga, efter dem uppkallade hafvet samt
Kykladerna och Spåraderna i det Östliga eller
Egeiska hafvet. Fasta landet är mycket bergigt och
söndarsplittradt i en mängd små dalar, där närheten
till hafvet ej tillåter några större floder att
utveckla sig.
Klimatet är mildt, men jordmånen icke synnerligen
fruktbar utom på en del af öarna, och jordens odling
står ej på långt när så högt som i forntiden. Landets
söndersplittrade beskaffenhet, där bergen öfver allt
lägga hinder i vägen för samfärdseln till lands,
medan hafvet allestädes erbjuder gen och bekväm
väg från bygd till bygd och från ö till ö, har från
urminnes tider låtit grekerna utbilda sig till ett
folk af sjömän och gjort sjöfarten jämte handel och
köpenskap till den förnämsta näringsgrenen, ehuru ej
på långt när så betydande, som den kunde och i följd
af landets läge äfven borde vara.
Befolkningen stiger till mer än 2 mill. på 650
Dnymils yta. Den tillhör förnämligast den grekiska
folkstammen, som med stolthet räknar sina anor från
de gamla hellenerna, men hvilka till ej ringa del
torde blifvit uppblandade med slaver, albaneser och
turkar. Rena albaneser finnas äfven, särdeles på
det nyförvärfvade området i nordväst. Religionen
är grekisk-katolsk, men i norr bo ännu ett antal
muhammedaner. Folkbildningen*står ännu så lågt, att
den nuvarande råheten och barbariet sticka bjärt af
mot forntidens höga odling.
I äldsta tider voro Greklands kuster intagna af
feniciska och andra semitiska nybyggare, hvilka
emellertid kufvades eller undanträngdes af ariska
hellener. Dessa bildade en mängd små samhällen,
som i sinom tid fingo en öfvervägande republikansk
författning, men utbredde sig snart vida utöfver
Greklands gränser, i det de anlade en stor mängd
blomstrande kolonier kring Egeiska och Svarta hafvets
alla kuster, i södra Italien och på Sicilien. Genom
sin vidsträckta sjöhandel kommo de i liflig beröring
med österlandet, hvars urgamla kultur på dem
öfvade ett mäktigt inflytande och af dem i sin nya
helleniska form utbreddes bland mindre högt stående
folkstammar. Kampen mot det persiska världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0695.html
