Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Asien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnda öarna och mottager den stora floden Amur
från Gobiöknens grannskap, samt Ochotska hafvet
på Sibiriens östkust, hvarifrån det skiljer halfön
Kamtsjatka. Ett medelhaf mellan Stilla och Indiska
Oceanerna bildar det Kinesiska hafvet, som omslutet
af de Filippinska och Sunda-öarna, till hvilka
Moktckerna i öster sluta sig. Mellan dessa öar,
som bilda en öfvergång till Australien^ teda en
mängd sund till Indiska oceanen. Indokinas halfö,
delad af låga berg i ett antal långsmala floddalar,
skjuter ut från Högasien mellan Kinesiska och Indiska
hafven och förlänges ytterligare genom halfön Malacka
till ekvatorns grannskap. Den lämnar i väster om
sig den Bengaliska viken, som från Indiens lågland
söder om Himalaja mottager floden Ganges. Södra
Indien utgör ett medelhögt land, kantadt af låga
berg, med brant stupande kuster, och genom det
västra låglandet flyter Indus till oceanen. Väster
om Indien utbreder sig Persiens högland, i sitt
inre en öde stäpp och som skiljes från Arabiska
halfön genpm Persiska viken, i hvars nordliga del
dubbelfloderna Eufrat och Tigris utfalla. Arabiska
halfön är i sitt inre en af solhettan förbränd, föga
känd öken. Öster om Medelhafvet intill Europas gräns
utbreder sig det turkiska Asien med sina urgamla,
nu förödda kulturländer.
Asiens ofantliga landmassa, som från ekvatorns
närhet sträcker sig långt ofvanom polcirkeln, måste
naturligtvis lämna rum för de mest ytterliga motsatser
af brännande hetta och förstelnande köld. Öfver allt,
där nederbörd faller i tillräcklig mängd, frambringar
jorden en mångfald af olika naturalster. Från
kulturlanden i sydvästra Asien torde de flesta af våra
urgamla sädesväxter, fruktträd och husdjur härstamma,
och sydöstra Asien lemnar en mängd kryddor af olika
slag. Af rofdjur märkas i söder den fruktansvärda
tigern och af fredliga djurslag elefanten, Indiens
jättestarke lastdragare, och den tåliga kamelen,
af österländin-garne kallad »öknens skepp».
Asien bebos sannolikt af 8- till 900 mill. människor
på en yta af 450,000 Gnymil. Dess folk tillhöra de
mest skilda stammar. På Sibiriens öde snöslätter irra
hel- eller halfvilda polarfolk och på stäpperna i det
inre turaniska och mongoliska stammar. Besläktade
med dem äro kinesernas och japanesernas talrika
och högt bildade kulturfolk i östligaste Asien samt
indokineserna på den sydöstra halfön. På öarna mellan
Asien och Australien bo malaj ska folk. Indiens
talrika folkstammar borde i själfva verket räknas
såsom en folkgrupp för sig, men anses ofta, ehuru
oegentligt, tillhöra de hvita folken, med hvilka
endast de högre stånden, som äro af ariskt ursprung,
räkna närmare släktskap. Med större rätt räknas till
de hvita folken västra Asiens bebyggare, dels af
arisk stam, såsom perserna, dels af semitisk härkomst,
såsom araberna.
Religionerna äro ej mindre skiljaktiga än
folkstammarna. Västra Asiens alla folk samt en god
del stammar i mellersta Asien och bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
