Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
till ett af de fruktbaraste länder i världen. Öster
om öfre Nilen höjer sig det ansenliga fjällandet
Abessinien, nära inloppet till Röda hafvet. Nilens
källor voro till för några år sedan okända, men nu
vet man, att den upprinner ur den stora sjön Ukereve
under ekvatorn, Gamla världens största sötvattenssjö,
i Europa kallad Victoria Njansa. Sydöst om denna sjö,
ej långt från Indiska hafvet, reser sig Afrikas
högsta berg Kili-mandjaro till en höjd af nära
6,000 meter, medan i väster Månbergens föga kända,
af urskogar täckta högland utbreder sig i hjärtat
af Afrika. Väster om Nilen, vid öknens sydliga rand,
ligger den stora sjön Tsad, som från söder mottager
floden Schari. Det låga, småkulliga slättland, som
från Nilens grannskap utbreder sig söder om öknen
intill Atlantiska hafvets närhet, är kändt under namn
af Sudan. Kustlandet Guinea och Senegambien skiljes
af låga berg från det inre, och väster ut flyter
Senegal till Atlantiska hafvet, norr om Afrikas
västligaste udde Kap Verde eller Oröna udden, medan
den buktiga Niger genom västra Sudan letar sig väg
till Guineabukten. Med den sistnämnda skär Atlantiska
hafvet norr om ekvatorn ganska djupt in i fastlandet,
och kusten, som förut gått från väster till öster,
antager från grannskapet af de höga Kameruribergen en
sydlig riktning. Söder om ekvatorn utfaller i Atlanten
den väldiga Kongo, Gamla världens vattenrikaste flod,
öfver 450 nymil lång och som från stora sjöar i midten
af Sydafrika går i en ofantlig båge norr ut öfver
ekvatorn för att sedan i sydvästlig riktning uppsöka
hafvet. Till Kongo afflyter öster ifrån den betydliga
sjön Tan-ganjika, söder om Ukereve. Sydvästligaste
Afrika är ett ökenland, föga olikt Sahara, ehuru långt
mindre, och i Kaplandet längst i söder höja sig åter
ansenliga berg. På andra sidan om Afrikas sydspetsar
Godahoppsudden och Nåludden vidtager Indiska hafvets
kust, som mot nordöst fortsattes upp till världsdelens
östspets Kap Guardafui, söder om Arabien. På denna
kust utfaller väster ifrån den stora Sambesiftoåen,
med de ryktbara Yictoriafallen och som i norr mottager
ett tillflöde från den stora sjön Njassa.
Då Afrika blott med sina nordligaste och sydligaste
delar skjuter ut öfver det varma jordbältét, är
dess klimat ganska hett. Den ansenliga olikheten i
nederbörd betingar en däremot svarande olika grad
af fruktbarhet. Kring ekvatorn faller hela året om
en myckenhet regn, som gifver upphof åt en otroligt
rik växtlighet. Men ju längre man aflägsnar sig från
ekvatorn, dess mera aftager äfven nederbörden under
en del af året, och i bredd därmed minskas äfven
fruktbarheten. Omkring vändkretsarna, särdeles den
norra, förekomma stora områden, där regn nästan
aldrig faller, och som alltså bilda fullkomliga
öknar. Först vid världsdelens yttersta nordliga och
sydliga utkanter frodas åter växtlifvet under ett
svalare och regnigare luftstreck. I öknarnas oaser
växer dadelpalmen i stor myckenhet, och bland det
inre Afrikas talrika skogs-Enhvar sin egen lärare.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
