Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografi - Sydamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
dade vid Orinocos mynning, ocli var inom
några årtionden kring-seglad af spanjorer ocli
portugiser. Magellan, den förste världsomsegla-ren,
passerade 1520 det ef ter honom uppkallade sundet
och visade därmed tillvaron af en sydvästlig
farled från Atlanten till Stilla hafvet söder om
Amerika. Från Panamanäset hade spanjorerna förut
vågat sig ut på Stilla hafvet och upptäckt Perus
rika guldland, som omkring 1530 eröfrades. Med
barbarisk råhet tillintetgjorde spanjorerna den
urgamla kulturen i det stora peruanska väldet och
andra smärre stater vid Andernas fot. Inom kort
hade de underlagt sig Sydamerikas hela västra
del, medan den östra, brasilianska tredjedelen
kom att stanna under portugiserna. Deras välde
räckte till början af 1800-talet, då Sydamerikas
olika delar reste sig och under ledning af Bolivar,
San Martin och andra frihetshjältar tillkämpade sig
sitt oberoende. Republikanska författningar infördes
öfver allt, mer eller mindre inrättade efter Förenta
staternas mönster, utom i Brasilien, som ända till
1889 förblef ett kejsardöme under en gren af det
portugisiska konungahuset. Sedan frihetskampen
hafva de olika staterna med få undantag och korta
afbrott skakats af oupphörliga inre strider, som i
hög grad hämmande inverkat på deras fredliga inre
utveckling. Endast i de sydligaste staterna har
ställningen hittills varit något bättre, men lämnar
ännu mycket öfrigt att önska. Efter Brasiliens
öfvergång till den republikanska styrelseformen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
