Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lT3
akemenidens mördare mäktade ej försona sitt brott
med att af vända eröfringen från sitt fädernesland;
Alexander tågade från hufvudstad till hufvudstad
och till rikets yttersta gränser vid Jaxartes
(Sir-darja) i norr och Indus i öster. Men ej nog
därmed, öfver Indus, öfver perserrikets gamla gräns
ryckte han in i Indien för att där fortsätta sitt
segerlopp. Hans krigare, som retats genom hans
antagande af österländska seder och ej sågo annat
än förmätenhet i det politiskt beräknade steget att
efter asiatiskt bruk låta hylla sig som gud, men mest
fÖrtör-riades öfver hans försök att smälta greker och
perser samman till ett enda stort folk, tvungo honom
nu omsider att under stora faror vända om. I Babylon,
som han ämnat till sin hufvudstad, förberedde han
nya jätteplaner, då döden af klipp te hans lifstråd
vid ännu ej fylda 33 år (323 f. Kr.) till oersättlig
skada för den värld, som han ensam mäktat ordna,
men nu lämnade efter sig i ruiner.
Med den store Alexander försvinner hans rike
ur historien, och om dess spillror slitas hans
fältherrar, sedan hans enda arf vingar, en späd
son och en svagsint halfbroder, hastigt blifvit
undanröjda. Under en mansålder dränktes världen
i blod för dessa fältherrars ärelystnad; och ur
detta kaos framgingo omsider en mängd små och tre
stora riken, ett macedoniskt, ett syriskt och ett
egyptiskt. Macedonien sökte bevara sitt välde öfver
Grekland, intill dess det från väster fick en ny
fiende i Kom. Egyptens konungar, ptolemeernas ätt,
hvars alla medlemmar buro namnet Ptolemaios, sökte väl
rycka åt sig det mesta möjliga af Alexanders arf, men
rikets största ära vanns i fredliga värf. Alexandria
växte till en världsstad, ej blott handelns, utan
vetenskapens hufvudsäte, i hvars ofantliga bibliotek
den grekisk-macedoniska eller s. k. hellenistiska
odlingen firade sina lysande triumfer, under det
egyptiska skepp från Röda hafvet seglade på Indien
och östra Afrika. Till Syrien förlade Seleukos
från det förfallna Babylon tyngdpunkten för sitt
rike, som i Asien en tid var föga mindre än det
gamla persiska - ja, i Indien förde han sina vapen
vida längre än Alexander själf. Hans ättlingar,
seleuciderna, voro dock honom ej lika, utan läto
en del efter annan lösryckas från riket. Vid 250
f. Kr. grundade i östra Persien par-therna, ett
ryttarfolk af sannolikt turkiskt ursprung, ett
rike, som efter några mansåldrar trängde syrerna
tillbaka öfver Eufrat. Norr om dem och genom dem
skildt från det syriska riket, grundades samtidigt
det märkliga baktriska riket, söm i mer än ett sekel
höll grekisk odling vid makt i Asiens midt och under
krigiska konungar utbredde sig djupt in åt Indien,
där dess sista härskare antogo buddhaismcn. I själfva
Indien uppstod kort efter Alexanders död ett stort
inhemskt rike under Tschandragupta (Sandrocottos),
som .fördref macedonierna och grundade ett välde,
hvilket slutligen omfattade nästan hela Indien och
som stod i förbindelse med Syriens och Egyptens
härskare. Dess tredje konung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
