Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Jians själ med vrede, och då han i konung Augast
så0 upphofvet till hvad som händt, kunde hans djupt
kränkta rättskänsla icke ställas till freds med
mindre, än att den svekfulle fredsbrytaren jagades
bort från den polska tronen. På denna skulle uppsättas
en hederlig man, som vore mäktig att upprätta det
djupt sjunkna riket ur dess förfall och villig att
vid Sveriges sida gå mot det för båda rikena lika
farliga Kyssland. Någon tid tvekade han dock, om
han först skulle vända sig mot sistnämnda land och i
grund bryta dess motstånd. Men hans beslut var snart
fattadt, och till sin och sitt rikes olycka ryckte
han in i Polen, under förevändning att han icke förde
krig mot polackarne, utan endast mot konung August. I
trots af segrarna vid Clissov och Pultusk var det
dock lättare sagdt än gjordt att kufva honom. August
hade ännu ett stort parti för sig bland polackarne,
hvilkas själf känsla dessutom sårades af att en
främmande konung ville efter godtfinnande förfoga
öfver deras krona. Det dröjde i flere år, innan
Karl kunde genomdrifva Augusts afsättning, och han
måste därtill med sin här uppsöka denne i hans eget
sachsiska arfland for att i freden i Altranstädt 1706
J ramtvinga hans afsägelse af polska kronan. Denna
ville han helst limna till en af Johan Sobieskis
söner, men då August på ett bedrägligt sätt fått dem
i sitt våld, utsågs till Polens konung den hederlige,
men obetydlige Stanislav Leczinski (1704).
Under allt detta hade Peter med outtröttlig
ihärdighet sökt af hjälpa de skador, som nederlaget
vid Narva tillfogat hans här och land. Hans bemödanden
kröntes med framgång, och redan 1704 kunde han vid
Nevaflodens utlopp i Finska viken lägga grunden
till sitt rikes blifvande hufvudstad Petersburg, för
hvars anläggande han utan tvekan uppoffrade hundrade
tusentals rnänniskolif. Det motstånd, som mötte
hans framryckande i de svenska östersjölandskapen,
var oaktadt all tapperhet icke tillräckligt att hejda
honom. Men sedan Karl trodde den nye polske konungens
tron tillräckligt befästad, vände han ändtligen sina
vapen mot Ryssland med det fasta beslutet att icke
sluta fred förr än i dess gamla hufvudstad Moskva,
l början följde segern äfven här de svenska fanorna,
och Ryssland syntes förloradt. Men då beslöt sig Karl
for det vågsamma tåget till Ukraine, gränslandet mot
tur! ar och tatarer, där de lillryska kosackerna länge
värnat sitt oberoende mot både ryssar och polackar
och där Karl fått löfte om hjälp af deras höfding
Mazeppa. Denne opålitlige, halfvilde äfventyrare
var blott föga i stånd att hålla sina löften,
och utmattade genom en ytterligt sträng vinter,
hvarunder Karl troget delat mödor och försakelser
med sina krigare, ledo svenskarne på sommaren
1709 det afgörande nederlaget vid Pultava öster om
Dnjeprfloden. Hären blef till största delen upprifven
och fången, och med återstoden räddade sig konungen
med nöd in på turkiskt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
